Start
Nyheter Nyheter Insändare Debatt/insändare Kalender Företagsbloggar Blogglänkar Länkakatalog RSS

BERGEN FULLA AV GÖTEBORGARE

 

Midsommafton 2018 ska det - och det är ingen av våra vildare gissningar - flaggas för banans 14-faldige champion BJÖRN GOOP. Han ser faktiskt ut att kunna vinna i stort sett allt. Nu blir det kanske inte så, men skulle han efter fem, sex besök vid vinnartribunen placera sig i topp i årets championliga så är ingen speciellt förvånad.

 


En midsommarbrud måste vi ha. Ur högen av läckra bilder bläddrar vi fram henne som utvaldes till befattningen år 2016, Kaka (Kristina?) Johansson, en av Damklubbens strävsamma medlemmar. I hembygdsdräkt, förstås.

Från vår travbanas premiär 30 september 1936 har jag bara diffusa minnen. Dock erinrar jag mig att jag såg åtminstone ett halvdussin besökande farbröder som var vad man kan kalla beskänkta. Eftersom travet var kopplat till Årjängs marknad sågs detta som en naturlig sak. Det var ju fest! Under min barndom och mina slyngelår (sammanföll med kriget 1939-45) var det likadant. Vi snorungar drog nytta av företeelsen, eftersom fulla gubbar regelmässigt brukade omkring sig strö outlösta vinstbongar, vilka vi unga entreprenörer plockade upp, kollade och i förekommande fall bytte mot pengar i toton. (Märkligt nog var detta helt accepterat. Däremot skulle sedlar - femmor och tior - lämnas till polisen. Efter ett halvår tillföll de upphittaren, om ingen gjorde anspråk på fynden).

Numera ser man, törs jag säga, i stort sett aldrig, berusade personer på publikplats. Åtminstone har då jag inte sett en enda i modern tid.

STÅNGEN

Sen Damklubben skapades för drygt 20 år sedan är det tjejerna i den klubben som svarar för klädande och resning av denna midsommarsymbol. Alltid med hjälp av seniga vaktmästararmar och annat frivilligt folk, förstås. Trots att vårt midsommarfirande stympats till en enda sketen dag vidmakthålls den urgamla traditionen. Vi är många som fröjdas däröver.

I högsta grad festligt var det på den gamla, goda tiden då det var dags för midsommar. När vaktmästare Edner och hans raska kollega Wargh rest midsommarstången i väntan på invasion av gäster under helgens dubbeltrav, då visste man att det var kalas på gång. I bergen åt drive-in-hållet höll alltid en färg- och manstark kontingent travälskare från rikets andra stad till. De gick under beteckningen ”fulla göteborgare”. Någon moralisk anstrykning låg inte i det uttrycket, det var helt enkelt bara vad det var.

Men hördes, det gjorde de verkligen! Själv satt jag under många säsonger inlåst i måldomartornet och dit upp var det ingen match för glättiga göteborgska röster att leta sig. Ibland var det snudd på svårt att göra sig hörd i micken.

BARFOTABALANS

En glad göteborgare jag ser för mig är han som iklädd blåa badbrallor men i övrigt med barfotabalans över hela kroppen vinglade runt med ett hederspris han hade i uppgift att överlämna. Det var med nöd och näppe vinnarcirkeln räckte till för hans svängar. Jag tror faktiskt att det var sista gången det företag han representerade stod som sponsor för något midsommarlopp.

FILIP FILTAS
En annan midsommarafton, lika varm och behaglig den, fick en av de uppsluppnaste för sig att spänsta ner till totoluckorna (detta var före totohall och totomater) utan en tråd på kroppen. Jag tror inte att han gjorde det för att skryta, för åtminstone i mina kikarögon ägde han inget som överträffade vad gemene man är utrustad med. En plausibel gissning är nog att han slagit vad med nån kompis uppe i bergen. Enligt min personliga mening kunde han väl ha fått larva runt där, vid luckan för 10 kr Plats, för ingen tog nån större notis om honom. Måldomare Leif beordrade mig dock strängt att ofördröjligen tillkalla uniformerad vakt och återföra mannen till ordningen. Mirakulöst nog lyckades Birger Fredriksson och hans vaktkollega i den 27-gradiga högsommarvärmen på nolltid trolla fram två militärgrå yllefiltar att svepa in den oklädde i. Kompisarna hejade på Filip, så han hette nog det.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, det kanske kan tyckas märkligt när jag påstår att den numera utrotade arten ”fulla göteborgare” i mina öron hade en övervägande positiv klang. De hördes förvisso tydligare än alla andra, men de slogs inte eller ondgjorde sig på annat sätt. När midsommaraftonen var till ända, fortsatte de helgfirandet på olika håll i kommunen, sannolikt inte med små grodorna så lustiga att se, men dagen därpå var de på plats i bergen igen, en del förvisso rödögda som mörtar men på samma goda humör som under dag 1.

Kan detta att jag uppskattar göteborgare ha nåt att göra med att det, när jag växte upp i Årjäng, bland oss ungar var högstatus att så korrekt som möjligt kunna härma det göteborgska idiomet? Norska var också eftersträvansvärt, medan t ex stockholmska skulle ha inneburit högrisk för snyting. Tror jag, men vet inte, för det var aldrig nån som försökte.

Idag får man nog traska runt en god stund på publikplats innan man får höra ett ”la”, ”tyken” eller ”ännasom”.

Gazza Degato, vår hittills enda derbysegrare på varmblodssidan, vann faktiskt bara två lopp på sin hemmabana. Den första segern kom i debuten 6 april 2003 medan den andra lät vänta på sig till midsommarafton 2006. Bilden visar när han enkelt tar ner favoriten Makhtoub Jet/ Olle Goop. Trea där bakom är en annan Årjängshäst, tränad av Tom Horpestad även han, andelshästen Carl Dime, som den här dagen körs av Gunnar Austevoll. Tre veckor senare gjorde Gazza sin sista start här oss, i Årjängs Stora, men den gången blev det tidig galopp och u a g i resultatlistan.

 

 


 

19 juni 2018


Skriv kommentar

Nu förväntar vi oss att du gör ett stordåd som Kristina Larsson gjorde efter besöket på akuten , eftersom hon vann LD 1 i Bollnäs idag

Postat av Hans Lundgren den 19 juni 2018

KRISTINA och KROKEN PÅ AKUTEN

Om dagens travövningar (breddtravet lördag 9 juni)  kommer att bli något som går till historien, är väl tveksamt. Förra gången var heller ingen höjdardag, åtminsone inte för Kristina Larsson, 65.

Snudd på hjärtstopp var det för min del när Lysjö Wilda strax efter start galopperade, tvärade och slungade Kristina i backen. Rottnerostjejen hamnade på akuten i Karlstad, ett ställe hon lyckligtvis kunde lämna sent på kvällen, röntgad och genomgången. Patienten lär ha oroat sig mindre för sitt eget tillstånd än för hur hennes hästar blev omhändertagna hemma i V:a Ingersby. Att hon bötesbelagts med 1200 kronor för att ej ha hållit rakt spår vid nedtagning av galopperande häst, tror jag ingen hade meddelat henne.

Om någonsin begreppet eldsjäl varit berättigat, så är det i fallet Kristina. Hon brinner för sina kallblodshästar, uppfödda av henne själv och alla med kennelnamnet Lysjö. Att hon därutöver uppfött och ägt Butterfly Clip, en av tidernas absolut bästa hopphästar, är en udda bonus.

Kristina kör i regel sina hästar själv, men vid årets enda seger i Årjäng (Lysjö Diva 6 maj) hade hon lånat in AIK, Anna Isabelle Karlsson, från Örebro. Hon själv vann med Lysjö Wilma på Färjestad i januari. I mars spände hon bågen och anmälde Lysjö Mocca till ett rikstotolopp. Det gick riktigt bra och gav en femteplacering efter föredömligt spårsnål resa.

Själv har jag ett lustigt minne av Kristina från 1978. I augusti det året genomförde travsällskapet en sällsynt lyckad studieresa till Finland (Vermo, Tampere och Ypäjä) i regi Lars Pettersson. Denna Lasse hade utan större samvetskval fördelat sovplatserna så att jag (lätt grånad lönnfet 48-åring) skulle dela rum med en ung, vacker och fräsch 26-årig Kristina. LP bedömde mig antagligen – fullt korrekt? - som totalt ofarlig och oemottaglig för kvinnlig fägring. Min hemmavarande hustru gick inte att nå för en kommentar. Säkert skulle hon ha haft synpunkter. Det löste sig emellertid, jag fick sammanbo med Stig Halldin (snarkade så som alla töcksforsingar gör) en natt och med Åke Wall  (tyst) natt 2 .

KROKEN PÅ AKUTEN
Senkommen ursäkt
Jag ber om ursäkt till de många som inte lyckades telefonledes komma fram till Blädders redaktion första veckan i maj. Jag unnade mig i motsats till Kristina en hel veckas avkoppling nästan av spa-typ på det landstingsdrivna företaget CSK i Karlstad. Lyckat, jag säger bara det! Jag hade ju heller inga hästar hemma. (Försmädligt folk brukar påpeka det. Är osäker på vad dom menar). Den som klagar på landstinget ska få sig en snyting. Under ledigheten ville jag inte sätta in den ständiga vikarien, eftersom det erfarenhetsmässigt lätt försvinner grejer (gem, blyertspennor, sudd, karbonpapper) när hen är ensam på kontoret. Alla vet väl hur det är med anställt folk.



Alldeles ensam vid målgång 6 maj var AIK och Lysjö Diva. Men Björn Martinsson var där och fotade.
 

5 juni 2018


Skriv kommentar

Alla ättlingar till Sûckebjönn är av hårdast tänkbara virke. En sketen blodförgiftning är inget som vekommer dom. Tack förresten för Götes kyrkboksanteckning. Den kommer jag att använda i sinom tid. Ger mig en del av förlorad ära åter. Har fått lida mycken smälek för mitt ordval "körarändring" under min tid som högtalarröst på travet.

Postat av En sûckebjönn i mängden den 6 juni 2018

Inget allvarligt med Sûckebjönnättlingen väl? Lite välbehövlig vila kanske? 4 juli kommer du väl till sommarcafeet Våfflan, Hämnäs, kolla programmet!

Postat av Erik Nilsson den 5 juni 2018

ATTRAKTIVA LAPPAR SPRIDS

   

Med Mors Dag och Elitloppet på Solvalla, preparéloppet inför Årjängs Stora, avklarade tar jag mig redan nu friheten att dela ut en bunt hemslöjdade cerise (till åminnelse av fågelvikaren Arvid Larssons vindsnabba sto Cerise) biljetter till vårt storlopp lördagen den 14 juli. Alla de tre på Vallas prispall var ju som bekant med oss redan 2017.

RINGOSTAR TREB var visserligen bara trea i fjol i Årjäng bakom Dante Boko och Propulsion men tycks ha förkovrat sig och är värd en biljett. Håll till godo!
DANTE BOKO är titelförsvarare och hälsas välkommen åter tillsammans med Kolgjini Jr. Men, Adrian, ta inte av dig hjälmen, det kostar skjortan! (Fast märkligt nog är det kostnadsfritt att vid målgång sträcka upp ett ben mot skyn, vilket egentligen borde vara betydligt riskablare ur säkerhetssynpunkt).
NADAL BROLINE har segrat i Årjäng (juli 2015) fast han i fjol bara var fyra i vårt storlopp. Förra helgen trea på Valla. Ett steg uppåt. Cerise lapp!
PROPULSION svarade på Solvalla för en nästa lika svettig avslutning som den han visade upp här i fjol. Betänk att Årjängs upplopp är 205 meter långt jämfört med Vallas ynka 196!
Göran Antonsen är van att vinna löp i Årjäng. I Årj Stora slipper LIONEL heat 2, tänk på det, Göran. Och Mysen ligger ju i stort sett på cykelavstånd. Ta chansen!
PASTORE BOB
kan flytta på sig, det såg vi, och jag skulle tro att Nordmarken med alla oss gammellutheraner skulle vara en fin miljö för en kyrkans man.
MAORI TIME
från andra sidan klotet lär skola bli kvar ett tag i Sverige. Slipper nog snöplig startgalopp på E18-sidan i Årjäng. Welcome, my Aussie friend!
READLY EXPRESS kan behöva en urblåsare inför Åbergs. Eller?
 

BOLD EAGLE kommer nog inte. Jag kan förresten inte det franska ordet för cerise. Kan det heta likadant?

Ett par läckert färgade inbjudningskort till behåller jag än så länge i lomma. Det finns sammanlagt 10 st att tillgå. Ett ska nog gå till Tarzan Melander.


 

TRÄNARKOMET?
Det är frestande att redan nu utnämna BIRGER PETTERSSON WIIK till årets komet inom tränarbranschen. I hans vård finns stoet KIM KLIPP, ett nervknippe efter Zolo Boko, som inte varit möjlig att få i stridbart skick på bortåt två år. Alla visste att hon besatt inneboende resurser, men därifrån och till att få henne till start verkade avståndet oöverkomligt.
Birger tog hem henne till Gryttom, längst i sydost i Karlanda församling. Gryttom erbjuder gott om nästan trafikfria vägar, där hustru Maja genom många och långa ridturer kunde bygga upp kondition och psyke på den idag 6-åriga märren. På Björn Martinssons bild från Åmål visas resultatet. Seger på Åmål den 11 maj till 17,56 i odds och strålande glädje från Maja, Birger och körande Kristian Lindberg. Inte mindre glad är dottern Ida, snart 8, en av många duktiga elever i Travskolan.

BPW har en starthäst till i stallet: Tindra Star. Måndagen den 28 maj var det dags för henne att få segerdefilera för första gången detta år, Pokalåret. Det skedde på Färjestadsbanan i Karlstad. 


Det finns alla skäl i världen att följa fortsättningen för Birger Pettersson Wiik, han som mycket väl kan bli Årets Komet!


 

HAGBERG ÄR MED
Jag tippar att inte alltför många vet att norskregistrerade COKTAIL FORTUNA med tre färska V75-segrar och bortåt 1,8 miljoner på banken, har Årjängsanknytning. En delägare är nämligen CHRISTER HAGBERG. Han ingick som junior i den absoluta svenskeliten i kastgrenar, men är numera sysselsatt inom bankvärlden, senast jag pratade med honom bosatt i Wimbledon utanför London, ett rejält diskuskast från centrecourten. Med rötter i Holmedal är det inte på något sätt märkligt att han riktat intresset mot travvärlden (Sanda Racing m fl konstellationer).
Coktail Fortuna är född i Holland med Love You som pappa. Som 9-åring har han hos Robert Bergh verkligen tänt till och dragit in merparten av sin prissumma. Under Elitloppslördagen kom den pampige fuxens senaste 300.000 kronor efter tidig ledning.
På bilden paraderar Coktail och Robert på Åby 12 maj.
Grattis, Christer!

 

  

28 maj 2018


Skriv kommentar

JOHNNY TACKAR FÖR SIG

Att Johnny Takter lämnar in licensen innebär att en sällsynt färgklick försvinner ur svenskt trav. Johnny grundlade en bestående popularitet speciellt hos alla travbitna nordmarkingar när han med föräldrar (Bo William och Solveig) och son Peter offrade en hel weekend på oss för 20 år sedan.

Det var den kreative Thomas I Janson som för Årjängs travamatörers räkning tog kontakt med Takter-killarna och lockade dem till föreningens årsmöte 1998. Efter sedvanliga förhandlingar, snabbt avklarade när Janson svingade klubban, ”kåserade Bo William och Johnny om uppträning av travhästar, balansering, fodersammansättning, tävling med unghästar och äldre, ja kort sagt allt som har med travsport att göra”. (Här citerar vi helt fräckt Krokens Blädder nr 19/98, så det är med garanti korrekt refererat).
” De verbalt begåvade östgötska skåningarna svarade villigt på publikums frågor om allt mellan himmel och jord. Ett grundtema var hela tiden den ytterst viktiga mentala biten vid matchningen av travhäst”.

Med stående ovationer avslutades den fredagskvällen. Dan därpå var det istrav. ”Var är isen?” frågade Bo W, innan han på något mirakulöst vis lyckade övertala notoriskt ovilliga Semolina att som segrare passera mållinjen. Denna Semolina tillhörde Hans Lundberg, Svanskog, han som 2005 blev svensk amatörmästare, dock inte med Semolina utan med betydligt ambitiösare Pan Am.

Johnny Takter brukar aldrig ha svårt att svara för sig, när han blir intervjuad. Här sker det efter Årjängs Stora för sju år sedan. Till höger väntar Per Skoglund med ytterligare en mikrofon. Bredvid honom Morten Waage och till vänster i stram givakt ordförande Kjell Ericsson.

Fotnot. Mycket tyder på att vi får samma kanonväder den 14 juli i år.

Johnny körde blankt under ”istravet”, men han har ändå fått visa upp sina talanger i Årjäng vid många tillfällen. Två gånger har han vunnit Årjängs Stora. Första gången var 1990 när han med Sveriges (Europas? världens?) just då särklassigt bästa sto, Nealy Lobell, utklassade delar av svensk elit vid en plättlätt seger. År 2011 kom andra storloppstriumfen, den gången lite mer överraskande med outsidern Beanie M.M.

Johnnys avsked - den här gången ? - har företagits med en mini-eriksgata, tisdagen på Solvalla och torsdagen hemma i Malmö. Det kunde inte ha slutat bättre, en dubbelseger på Valla och en trippel på Jägersro.

När nu Johnny tackar för sig, tackar vi i vår tur honom för många fina upplevelser. Lite tomt blir det.

PREPARÉ
Innevarande årstid är faktiskt något som verkligen tilltalar oss travälskare. Det ena efter det andra preparéloppet inför Årjängs Stora 14 juli avverkas i rasande takt. Det som i mina ögon smäller nästan högst är det som kallas Elitloppet på Solvalla utanför Stockholm. Körs den 27 maj, om precis en vecka, alltså. De bästa där brukar vara kvalificerade till Årjäng och ofta sköta sig duktigt när de kommer till Nordmarken. Håll ögon och öron öppna, du som är spelbenägen! Där kan finnas en hel del guldkorn att hämta.

 

FRÅN BREDDTRAVET


Östen Johannesson, Signebyn, Sillerud, är mestadels på gott humör, när man möter honom. Ett bevis så gott som något kunde Hans Karlsson, Örebrotränaren, fästa på bild, när han efter breddtravets lopp 3 mötte den tidigare telegrafaren på stallbacken. Då hade Östen, 71, just vunnit sitt första lopp på fyra år. Bortsett förstås från ett gäng istravssegrar, de så viktiga uppladdningarna inför varje säsong. Vinnarhästen Kung Rossi, som han deläger, är av gammal god Ossian-stam och uppfödd av Linda Pulkkinen.

15 maj 2018


Skriv kommentar

ROGER DRAR

ROGER DRAR
Måndagen den 17 september står vi utan sportchef. Roger drar vidare till Axevalla. Det är bara att gratulera västgötarna. De får en reko kille, som inte drar sig för att satsa på nya grejer. Nu är det bara för oss att kavla upp ärmarna, bita ihop och leta en ersättare. Det är minsann inte det lättaste. Det gäller att ha ett slagkraftigt måldokument, ett som biter. Ett som lockar en drös sökande. Jag har bläddrat i sånt som kloka gubbar och gummar totat ihop. Kanske kan man där hitta ett och annat som kan duga.

 För att locka sökande kan vi förslagsvis toppa annonsen med en bild från tävlingsarenan. Så här kan det se ut.

MÅLFORMULERING

Generellt sett kan man tycka att det i nuvarande läge är dags att växla upp, göra en nysatsning, se över vår produkt och marknadsföra den annorlunda, synas och höras på rätt ställen. Det måste vi fokusera på, addera andra produkter än bara trav och fortfarande vara optimistiska.

Den målformuleringen skulle duga gott för vår bana och travsporten i dess helhet, så knivskarpt späckad av snömos att ingen kan ha en enda invändning att göra. Tyvärr måste jag erkänna att jag inte är pappa till den utan nästan rakt av har knyckt allt från Mellby-Runes Maltabaserade spelbolag Legolas som uttrycker sig så i samband med den trista separationen från Lutfi Kolgjini. Man ser över sina strategier. Annars är det inte mycket man läst och hört om Legolas sedan det bolaget drog igång. Var det i fjol?.

Konkurrenssituationen för bettingbolag och casinon är som bekant mördande, vilket måste göra det tungt för Legolas att mista sitt ansikte utåt. Själv är jag oerhört kluven i valet mellan Mikael Persbrandt (Världens Största Community) och Zlatan Ibrahimovic (Betfair, Bethard?). Micke och Ibra är två av mina absoluta idoler. Zlatan har ju fladdrat iväg till det stora Trumplandet i väster, därifrån igenkommande till att frälsa vårt VM-lag i sommar. Vi hoppades på det, men det sket sig. Det lutar åt Bethard, men det känns illa svårt att svika ComeOn, som gett mig inte mindre än två par illgröna kalsonger. Båda alldeles för trånga för mig visserligen, men det är tanken som räknas. Dessutom plingar ComeOn ideligen i min mobil med frestande erbjudanden. Det känns gott att inte vara glömd. Det har ju alla tre – och deras 28 kollegor – gemensamt att de vill mig väl och nästan garanterar storkovan. Att få sina vinster på sitt konto inom en kvart, bara det frestar. Kanske blir det dom?

En vag bakhuvudkänsla (samvetet?) säger mig att jag som skattebetalare borde stötta Svenska Spel. Jag sliter med frågan. Inget är enkelt.

OM SPELAVTALET
Min trogna läsare, en fullständigt anonym dam i yttersta Blomskog, ber mig ha en åsikt hon kan använda i syjuntan när det nya spelavtalet diskuteras. Inte för att jag riktigt begriper det i detalj, men utifrån sett tycker jag avtalet verkar bra, eller ja, ganska bra. ”I en del avseenden kanske jag skulle ha valt andra alternativ” tillägger jag utan att ha en aning om vad jag menar, men för att efteråt få cred för min framsynthet, om allt skiter sig. Detta är ytterligare ett moment jag lärt i TV, där i stort sett alla hästar får sina namn nämnda före ett lopp.


 

30 april 2018


Skriv kommentar

INGEN KNÄCKER AAS BALDER

Stall Slotts i Slärteg, Koppom, utannonserar sina avelshingstars tjänster i Årjängstravets program. Iselin och Kenneth managerar åtminstone tre merittyngda norrmän. En av dessa, H.G.Balder, fick vid premiären den 8 april fenomenal reklam på ett för hela Trav-Sverige oväntat sätt. Den 10-årige sonen Aas Balder, som var i särklass minst spelad i ett merittyngt 14-hästarsfält, avvaktade i rygg på Mjölneröds stjärnämne Mjölner Zorro för att 200 kvar gå ut och speeda ner favoriten. Ove Reime Bakkevold hade inte vunnit löp på år och dag, men nu svarade han för en styrning av yppersta märke. Oddset 133,45 utnämns härmed till årets högsta! Det kommer att stå sig hela 2018, sanna mina ord. Att kläcka ur sig den förutsägelsen kräver ingen större siarförmåga.


Var verkligen Kurt Einevåg, fotografen, den enda av alla de tillstädeskomna som lade märke till vilken sisu (go, framåtanda) Aas Balder visade upp? Ja, så måste det ha varit, annars skulle inte skrälloddset ha ekat 133 gånger fram och tillbaka i bergen runt Årjängstravet.

Nordina Noss är ett sto som i början av detta sekel tjänade stora pengar, bortåt 1,4 miljoner SEK, nästan alltid körd av Åbytränaren Patrik Andersson. Sen har Ove R Andersson tagit sju föl efter Nordina. Det klart bästa av dessa är Asafa, som vid mogen ålder kom ut ur garderoben och visade sig vara en alldeles utmärkt montétravare. Asafa född 2008 är efter Korean och det är också hans lillasyster Sirikit, nu 4 år, som vid premiärdagen i kraft av tre odiskutabla segrar under istravssäsongen (Holmedal 7/1, Töcksmark 10/2 och Blomskog 10/3) spelades till storfavorit och utan minsta besvär infriade förväntningarna.

6-miljonervinnaren Nordin Hanover är väl inte precis den mest lysande av våra förärvare, Nordina Noss är faktiskt den av hans avkommor som dragit in mest pengar. Men han var efter Texas och således bror till både Grades Singing och Värmlands landskapshäst Copiad. Inte så illa.
Var Ove R har hittat namnet Sirikit är än så länge inte klarlagt. Thailands meste kung, Bhumibol Adulyadej, som har världsrekordet i regentskap, 60 år, hade en underskön hustru som hette (och fortfarande heter) så, men om hon någonsin besökt Leverhögen är tveksamt. Det borde i så fall ha stått i Nordmarksbygden.


Vid åtminstone en av de tre istravsvinsterna satt Ove R Andersson själv i sulkyn bakom Sirikit men vid premiären var det mågen Kristian Lindberg som skötte styrningen. Mer än 1.62 fick inte anhängarna på spelet. Som tränare fick Kristian ytterligare en dagsvinst, med Golden Garbo, men den körde Magnus Jakobsson. Magnus vann dessutom med sin fina 3-åring Global Weather. En dubbelsegrare till fick vi, Mikael J Andersson (X.L.Bygg Palema och Teton Miss Lindy). Foto: Einevåg.

PS. Under travdag 2, den 15 april, fortsatte Sirikits segertåg. Eftersom motståndet denna gång var hårdare, tilläts hon och Kristian nu dela ut 3.03 till sina supporters.

INNANFÖR ELLER UTANFÖR?
Rubrikens fråga med fortsättning…”var skall vi stå en gång?” är en av de låtar jag till omgivningens förtrytelse – jag är skrämmande omusikalisk – brukar vissla när jag är på gott humör. Frågan är i högsta grad aktuell just nu inom franskt trav. Det läser jag i fackpressen. Vissa kuskar kör innanför banmarkeringen utan påföljd medan andra får rätt kännbara bestraffningar. Problemet finns även här i vårt strikt regelstyrda land. Här är det många som menar att oskicket bör stävjas med betydligt mer än den femhundring som brukar vara det utdömda bötesbeloppet. Vi avvaktar vidare utredning.

När nedanstående bild knäpptes, vilket var den 1 maj 1963, var det aldrig någon som tjuvade till sig nån extra meter i kurvan. Ett 40 cm högt trästaket såg till att förhindra slikt ofog. Jag vill minnas att det på Färjestad vid slutet av 40-talet var ännu mindre risk, för där hade man ersatt trävirket med järnvägsräls (!!). Nån rälsbaserad olycka hörde man dock aldrig talas om.


Denna läckra bild hittade jag på Häst, Hund & Kattshopen i Årjäng. Den visar dåtidens banmarkering, en trähistoria. Rätt märkvärdig kände jag mig, när jag direkt kände igen Gunnar Kylén. Däremot tvekade jag om hästen så jag fick fråga. ”Blidmin, 3 år, e Mindin - Blidvi” blev Ann- Charlottes svar. ”Och Gunnar är det icke, men väl hans far Tyko, min farfar. Han klippte gärna ståndman på sina hästar”.
Våren -53 var liksom i år ganska sen, en del snö finns faktiskt kvar. Kolla sluttningen bortåt Slomtjärn till. På innerplan fanns en fotbollsplan men inte en reklamskylt så långt ögat ser. Ingen reklam efter planket mot Karlstadvägen heller.

21 april 2018


Skriv kommentar

TALMYSTIK

Att hålla tal är något många fasar för. Torr i mun ska man knacka i glaset, lite halvlummig resa sig och säga nåt snällt men samtidigt småelakt och orimligt humoristiskt, om nån ganska intetsägande 50-åring. Eller ett brudpar. Eller en 80-årig moster. Hur ska man börja? När ska man sluta?

En som verkligen kan hålla tal är vårt S-märkta kommunalråd DANIEL SCHÜTZER. Jag hörde honom en gång inviga en vindkraftsanläggning helt utan en massa ”hrrm” och ”ähum” och ”som jag brukar säga” och ”öhh”. Utan skrivet manus. Suveränt!  Men talekonstens regelverk ska jag inte utveckla här. (”Utveckla!” säger dom i Trav-TV, det har jag lärt mig där. Låter bildat).

Nej, här ska behandlas TALMYSTIK. I Daniel Schützers fall är det siffran 4 som gäller. Kan någon som inte är lika obevandrad i det ockulta som jag är, förklara detta: Den fjärde april 2004 – 04 04 04 - vann Daniel sitt första lopp på Årjängstravet med sin egen CITYGIRL.  Och den fjärde april 2018 – 18 04 04  – vinner han på Solvalla (Solna) med Citygirls fjärde (ja, femte då, om det ska vara så noga!) avkomma CITYGLOW!!!! Aldrig någonsin under en lång sulkykarriär har han överhuvudtaget tävlat den 4 april annat än just dessa två gånger. 100 % alltså.

 

Artigt bugande tar Daniel Schützer den 4 april 2004 emot applåderna från cirka 711 åskådare efter sin och Citygirls första seger på hemmabanan.

Som alla andra Årjängska kommunalråd (utom Sune Paulsson) har Daniel Schützer alltid hyst ett brinnande intresse för hästar och trav. Redan under sin veterinära studietid pryade han hos en så pass duktig tränare som Stig Henry Johansson. Denne Johansson har travkört på massor av banor, men det har Daniel också. Han har tävlat – och segrat! – på följande: Årjäng, Åmål, Åby, Färjestad, Solvalla, Bjerke, Drammen, Axevalla och Eskilstuna. Jag kan p g a iråkad hög ålder ha råkat glömma någon. (Varför aldrig Arvika?) Vid ett snabbt överslag får jag det till att han har hemfört mellan 25 och 30 segrar. Vårt allra första råd, Sigurd Olsson från tidigt 70-tal, är registrerad för något liknande. Respekt!

FÖRVANDLINGSNUMMER
En som medverkat till en hel del av Daniels vinster är Lovelorn, som hade testats hos välkända tränare (Olle Goop, Per E Eriksson, Åke Svanstedt, Fredrik Söderberg) innan han, 9 år gammal, landade i Huken hos Daniel och Daniel (Markstedt). Där undergick han en veritabel metamorfos, som resulterade i 8 segrar. Ännu fler gånger (10) fick Daniel segerdefilera med den egna uppfödningen City of Peace. Nog verkar det som om hemmanet Huken erbjuder en gynnsam jordmån för travsport. Granne till Schützer bor sålunda Leif Turesson, den framgångsrike amatörtränaren, och här har i forntiden fostrats en så god travare som Ceirita, stammoder till självaste Järvsöfaks.

Då Citygirl 040404 vann 25.000 kr hemma i Årjäng hade hon 2 dm marginal till tvåan (Pretty Post/ Björn Goop). Dottern Cityglow nöjde sig med halva det avståndet när hon inför 711 vittnen spurtade hem 30.000 på Solvalla den 4 april 2018. Räcker gott det också.


INVESTERINGSOBJEKT?
Har det lönat sig att genom åren på toton följa Daniel med s k sympatispel? Tanken är god, och faktiskt är det hugget som stucket. Nån krona hit eller dit får jag det till, när jag använder mig av gammal hederlig huvudräkning (föråldrad - numera rödlistad - inlärningsmetod inom matematiken). Några riktiga högodds kan vi dock inte räkna in. Daniel har dokumenterat ett tömlag av den klassen att hela 15 av vinsterna gett utslag under 5 gånger på totoskalan. Sämsta utdelningen fick anhängarna när Lovelorn firade nyårsafton 2013 i Eskilstuna. Ynka 1.17 räckte väl till ett par morötter men champagnen fick ersättas med flaskvatten. Enda gången oddstavlan visat över 20 ggr var 26 november 2015, när Bobbery täppte till käften på en gapig Åbypublik med 28.45 gånger insatserna. Cityglows Solvallaseger häromsistens var förresten värd 10.60. Hon vann med en näsborre, vilket tyder på vinnarskalle hos såväl häst som kusk.

Veterinär Schützers huvudintresse ägnas åt (trav)hästar (och politik förstås) men det betyder inte att han inte behärskar andra sektorer av djurläkeriet också. När vi visade upp Loke så sa han ögonblickligen: "Han har skabb!".  "Har jag verkligen det?" sporde jag oroligt, men lyckligtvis var det katten som avsågs. Loke var döpt efter en lite klumpig dalslänning i snabbloppsklassen på 50- eller 60-talet, möjligen ägd/körd av Bengt Jonasson.

UPPLADDNING

Glömde jag säga att Cityglows uppladdning inför val- och pokalåret 2018 ägde rum under Töcksmarks istrav den 10 februari? Så var det i alla fall. En proper insats till vinst med 1 längd. Än en gång har vi fått oss bevisat att det är vinterns istravtävlingar som lägger grunden för kommande stordåd.

10 april 2018


Skriv kommentar

29 MARS JUBILEUMSDAGEN

20 ÅR

Just denna dag, torsdagen den 29 mars 2018, är en märkesdag. En jubileumsdag. Det kanske inte alla kommer ihåg, men så är det.  På pricken 20 år har nämligen passerat sedan TOM HORPESTAD  tog första segern på sin nya hemmabana efter flytten från Forus på västkanten av Norge till Årjäng, metropol i Nordmarken. Hästen han gjorde det med var New Star V. och de båda fortsatte sedan med att vinna löp i parti och minut, t o m på Solvalla. Det var starten för några lysande år med derbysegern 2004 (Gazza Degato) som kulmen.


Jodå, för exakt 20 år sedan tog Tom Horpestad i Statoils färger för första gången vägen till Årjängs vinnarcirkel. För att konfundera betraktaren har vi spegelvänt Bo Larssons bild där Bengt Wall, Valnäs stuteri, står beredd med blommor och hederspris. På den tiden var det oftast Svante Karlsson som höll i tömmarna vid högtidliga tillfällen.

10 ÅR
Ungefär vid den här tiden för 10 år sedan hände också grejer. En mycket ung tjej (18 år) från Klässbol spänstade upp på Lars-Inge Olssons Melody Bråten och vann i Åmål ett kvallopp till Sverigeloppet monté och fortsatte en dryg vecka senare med att på Solvalla rida hem även finalen och 100.000 kronor. Flickans namn: PAULA PETTERSSON.
Apropå Solvalla så håller Paula från 1 mars i år till där permanent. Efter ett år som sportchefsassistent vid Årjängstravet har hon numera samma jobb på landets huvudarena. Raskt marscherat!

 

Paula på kalas i Årjäng. Hon minns med nöje segern för 10 år sedan i Åmål. I Åmål har hon också hittat den stilige kavaljeren, som heter Oskar J Andersson. Även han har god hand med hästar. Täcket i bakgrunden gör reklam för damklubben i allas våra hjärtan. Festfotograf: Björn Martinsson, likaledes i stort sett från Åmål.

 

En verkligt viktig reglementsförändring infördes av travets högsta myndighet (STC , efter namnbyte ST) våren 2008.
Åldersgränsen för körsvenner höjdes från 65 till 70 år. Sedermera har ytterligare en höjning skett så att även äldre personer kan få licens, förutsatt att de av läkare bedöms vara friska nog för uppgiften.
Vår egen Karl Gösta Edman hade till för någon månad sedan toppnoteringen som äldste segrare i travlopp (Zirkonia) med sina 77 år, 182 dagar, innan Sven-Erik Landin, Gävle, två veckor äldre än KG, suddade ut den noteringen ur rekordlistan.

8 DAGARSJUBILEUM
För 8 dagar sedan styrde PETER STRÖMBERG. Elstar Rapida till seger och brakodds på Färjestad, 25,91 ggr pengarna. Det renderade spelarkollektivet ett IG (fast IG-betyget kanske tillhör en betygsskala som inte längre tillämpas? Vad det heter nu, vet jag inte. På min tid var det BC), för bara fyra dagar tidigare hade han visat toppform genom att på Momarken sätta dit Ernst Per Sören Perssons Hangre till ett ännu högre odds, över 46 ggr. Peter är känd som en kusk som alltid kör vårdat och styrningen på Momarken var sannerligen direkt hämtad ur läroboken. Stall- och kuskform är något som ansvarsfulla totospelare måste beakta! Hur många gånger ska man behöva predika detta?

Högerudshästen Hangre (nr 1) vinner inte ihjäl sig precis, men Peter Strömberg hittade nyckeln till framgång på Momarken. Det brukar eljest vara folk med efternamn som Kihlström och Goop som måttar in segermarginalerna till nån halvdecimeter så som Peter gör här efter en löpning i vinnarhålet. Snyggt! Nr 7 Enzo Am och Michael Larsson hinner inte riktigt fram där ute vid betongväggen. Kurt Einevåg var  givetvis på plats och plåtade.

 


 

29 mars 2018


Skriv kommentar

Från Ymer Lord till La Diva Rossi

Instundande lördag står Blomskogs travklubb på tur att arrangera ”istrav”. Det är en anrik klubb som fostrat många namnkunniga travare alltifrån forntidens Ymer Lord till dagens La Diva Rossi. Nio välmatade lördagslöpningar kan förhoppningsvis fresta publik i en omfattning som hotar storbanornas siffror: 535 resp 551 på Solvalla o Jägersro förra tisdagen och 527 (Åby) resp 469 (Valla) vid V86 på onsdagen. I motsats till nämnda banor lockar Blomskog sedan med Mat & Dans i samband med prisutdelningen i Blomskogs Folkets Hus på kvällen. Till det evenemanget, som börjar kl 19.30 är alla hjärtligt välkomna.

Travbasen i Blomskog heter Bjarne Albinsson, 73-åringen som fortfarande är i högsta grad aktiv i sulkyn. En av hans företrädare som ordförande var Ossian Andersson, som på bilden här ovan blir prisbelönt för en av Stjärngallants vinster 2001. Dotterdottern Linda Pulkkinen som numera själv har stora framgångar som amatörtränare och körsven/ryttare, delar segerglädjen.

KÄNDA NAMN I PONNYLOPPEN

I de båda första löpen är det ponnyhästar som mäter sina krafter, 14 st i kategori A (de minsta pållarna) och 11 i klass B. Igenkännandets glädje erfar man när man bland namnen på körsvennerna återfinner sådana som Daggert, Lindberg, Silvén, Karlsson, Lunde, Norsell, Arnerlöf m fl. Vi applåderar att hästintresset är något som nedärvs från generation till generation.

Vi ska kika på ett par gamla bilder från den tid då istrav avverkades på is. Året är 1960. Nästan på Ymer Lords tid.

I hägnet av Blomskogs vackra kyrkobyggnad flaggas första loppet av på Blomskogssjön (eller heter det Blomskogstjärnet?) den 7 februari 1960.

Tävlingsledningen är samlad. Tvåa fr höger är Bertil Olsson, trea fr v Georg Nilsson (?). Karl-Åke Häggbom i mitten fungerade som måldomare. Vem är den lille gossen, månne? Han beundrar det imponerande vandringspriset som har fått en framträdande plats på biltaket. Bertil Danielsson var fotograf.


Det mäktiga priset vandrade detta år, 1960, till Åslanda. Jag gissar att det kan ha varit Åsa Nisse vinnarhästen hette (men där är jag egentligen ute på tunn is). Gustaf Östeby tar artigt bugande emot pokalen från Karl-Åke Häggbom. Bertil Olsson kollar att allt går rätt till.


PS. I all OS-hysteri har jag faktiskt missat att en duktig Värmlandstjej erövrade en hedrande silverplats vid SM i fransförlängning i Göteborg. Detta är en gren där vi ligger hästlängder före norrmännen, bara en sån sak. Det är viktigare än många tror att ha ögonfransarna i gott skick.

 

 

 

I

7 mars 2018


Skriv kommentar

BOKslut

Läs hela inlägget ...

25 december 2017

SCOOPET

Läs hela inlägget ...

13 september 2017


Dela med andra!