Morsan & Jag
Reportage
CALLE LEDER LIGAN
Årjängs championliga leds, när fem tävlingsdagar återstår, av Carl Johan Jepson. Han har samlat ihop till 10 segrar före Magnus Jakobsson (7), som tog en dubbel förra gången. Då var Calle upptagen av Jubileumspokalen på Solvalla, där han körde Handsome Brad. Den styrningen har han enligt min mening fått alltför lite cred för. Han hade föredömligt sparat sin hästs krafter för att på upploppet kunna slingra sig fram till en hedrande femteplats (60.000 kr) före namnkunniga konkurrenter som till exempel Diamanten. Hade lätt kunnat plocka ytterligare någon utan trafikhinder.
Att Calle får behålla topplatsen i vår liga är inte alldeles säkert. Egentligen återstår bara fyra dagar att för hans del göra det på. Marknadsdagen 15 september är nämligen någon sorts breddag med V4 och bara tre lopp utskrivna (möjligheter att dela något av dem finns dock) och 10.000 i förstapris. Jag tippar att det blir gott om folk på platserna den här dagen trots det torftiga utbudet.
Jubel kan det bli för Carl Johan Jepson, när champion 2018 koras den 7 oktober. Och just med Jubel vinner han på Kurt Einevågs bild den 2 juli en av de segrar som kan lahonom till championatet.
RIS À LA MALTA
Vi hade förrförra gången besök av amatörer från Malta, vilka dock inte fick med sig särskilt mycket hem till Medelhavsön bortsett från souvenirer i form av böteslappar för spödrivning. De risade på rätt duktigt, vilket troligen gör det svårt att ragga uppsittningar för dem vid nästa vänortsutbyte.
På söndag den 26 dennes får vi återigen främmat, denna gång från Jarlsberg, ett årligt utbyte som pågått i massor av år. Hur det än går tror vi oss i alla fall kunna garantera att det inte kommer att viftas med körspöna på det oborstade sätt maltesarna gjorde.
DYRARE PÅ VALLA
Apropå Jubileumspokalen så kan man väl notera att det den dagen skrevs ut betydligt högre böter än i Årjäng, eftersom förstaprisen på Solvalla var av andra dimensioner. En av de energiska italienarna måste ut med 17.000 kronor, om vi inte räknat fel. Tack för det, det är en styggelse att se när man meningslöst piskar trötta hästar.
Själva pokalen vann vår banrekordhållare Propulsion med en centimeter tillgodo på Readly Express. Den senare nödgades springa länge på den aningen tyngre innerbanan, vilket vi tidigt förstod skulle ge detta utslag.
17 augusti 2018
Skriv kommentar
JAG LEVER MIN DRÖM
När översta slussporten öppnas, kan det bli lite trångt
Här sitter jag, en glad pensionär, vid slussen i Lennartsfors och ser vackra båtar och lättklädda människor passera förbi, medan solen gör som hon brukar, bara skiner över oss alla, onda som goda. Jag lever min dröm!
Maken till ovanstående idiotsnack får man leta länge efter. Ja, förresten, inte alltför länge. Öppna vilken tidning som helst så hittar du ganska snart nån som lever sin dröm. Vem hittade på det här korkade uttrycket? Hen kanske gjorde det i all välmening eller hade hen bara en dålig dag? Och hur kan det komma sig att någon kan tycka att det har en så stiligt intellektuell underton att det måste förgylla den torftigaste text? ”Evelina Bratt har öppnat loppiscafe i Lysvik. Hon lever sin dröm”. ”Bertil Ek provspelar för Alkvetterns A-lag och har fått jobb på posten. Berra lever sin dröm”.
DRÖMMAR
Ett cyniskt sätt att utnyttja människors drömmar om enorma förmögenheter och ett bekymmersfritt liv i lyx, är att starta ett nätcasino. TV-reklamen bombarderar oss med flotta erbjudanden om stora penningbidrag när vi inleder casinokarriären. När jag ser sånt, känner jag kräkreflexer. Får eksem. Inte är det särskilt upplyftande att hänga med i våra svenska spelbolags alla turer heller, med ideliga nya frestande varianter av spel på hästar och fotbollsmatcher.
Man tror kanske att USA ligger i tät när det gäller nätspel, men så är det faktiskt inte. Där råder egentligen fortfarande principiellt förbud mot dylikt, med undantag för vissa stater, Nevada t ex (Las Vegas).
TEST AV POST
Mycket klankas det på dansksvenska PostNord. Jag har aldrig stämt in i den kören. Tvärtom har jag vid många tillfällen prisat företaget eftersom jag ena dagen utanför Ica i Årjäng har kunnat posta ett brev med travprogram och annat till min bror i Oviken utanför Östersund och nästa dag fått hans lismande tacksamma svar per mobiltelefon. I våras flaggades det för att postföretagets service skulle naggas i kanten. Därför lade jag inför Årjängs Stora Sprinterlopp 14 juli ett fylligt material på lådan torsdagen den 12. För att få ett test, alltså. Och sannerligen, brevet nådde inte jämtlänningen fredagen den 13, vilket det enligt den gamla ordningen skulle ha gjort, utan måndagen den 16. Engångsföreteelse eller standard, PostNord?
DRÖM HÖGT UPP I LUFTEN
En som absolut säkert kan läsa i blaskorna att han lever sin dröm, heter Duplantis och hoppar stav så det glittrar i ögonvrårna t o m på de mest ärrade kommentatorer. Nu ska han plugga svenska som andraspråk (SFI) och sen siktar han på 6 1/2 meter. Han l.s.d.
Just nu glider en den vackraste segelbåt förbi i kanalen, en med två tjusiga damer och snofsig vit hund, säkert en med stamtavla, förbi min solstol, där jag sitter och zippar på min iskalla saftkobbel. Bättre kan man inte ha det. Jag lever min dröm!
Solida är också en vacker skapelse
13 augusti 2018
Skriv kommentar
FILM I HOOK
Varje sommar är man lika spänd på vad Sveriges minsta galleri, Off The Hook i Holkenäset, har att bjuda på. I år presenterades en intressant ung tysk dokumentärfilmare Stefan Neuberger. Han visade en videoinstallation, 11 minuter 45 sekunder lång, som verkligen fascinerade.
Neuberger är utexaminerad från ansedda Filmakademie i Baden-Württemberg och har vid 35 års ålder skaffat sig en rutin av stora mått. Han har verkat som fotograf, klippare, stuntman, manusförfattare och regissör. En mängd ”awards”, priser och hederstecken har redan kommit honom till del under karriären.
Med det verk han visade denna weekend har han satt tidigare förbisedda Zarza-Capilla på kartan, en by i den spanska regionen Estremadura. (De flesta känner väl annars Estremadura mest för det sura rödvin som runt år 1960 såldes för 4 kr buteljen).
Ett dussin av Z-C:s 382 bybor och en fuxig valack ställde villigt upp på Neubergers filmprojekt i den nästan stäppliknande miljö som kännetecknar trakten. Till en början kan man tycka att inte så mycket händer i de solmättade bilderna, men efterhand fångas man av den underliggande tonen och känner sig som betraktare nästan delaktig i verket. En stark upplevelse!
Att Neuberger valt att framträda i Nordmarken bottnar i hans egna upplevelser av bygden. Han har varit en trägen besökare här under åtta somrar och älskar naturen och människorna här. Under veckolånga kanotturer har han dessutom, trots sin uppväxt i stadsmiljö, dokumenterat en sällsynt god talang för fiske såväl med kast- som metspö.
Stefan Neuberger är en hängiven naturvän. Men naturen höll på att spoliera hela hans föreställning i Off The Hook genom stormen Johanne som kvällen före öppnandet knäckte en 30 meter hög björk i farlig närhet av galleriet. Därinne fanns dyrbar utrustning i form av kameror, projektorer och oersättlig film. Med bara ett par meters marginal undgicks katastrofen. Den korslagde t h är galleriets driftige curator David Nordström (ibland dold under täcknamnet Dawid Nördström) som år efter år med fingertoppskänsla lyckas locka unga lovande konstnärer till sina utställningar.
12 augusti 2018
Skriv kommentar
Juli.....FLEXTID
Vi har passerat juli månad. En extremt varm period, något av en riskfaktor för alla våra gamla och överviktiga vänner. Dom ömkar vi och placerar i skuggan. Tacka vet jag augusti!
Men för en av våra kamrater är juli en gynnsam månad i Nordmarken. Han är inte så purung direkt han heller, 13 år. Hans pappa är Järvsöfaks och mamma hette Trollvalla. Han lystrar – när han vill lystra, vilket inte är alla dagar – till namnet FLEX och han tillämpar flextid, åtminstone i Årjäng. Oss har han besökt tre gånger, den första 2011 då han som ev 33-oddsare tillsammans med Jan-Olov Åberg tog chansen i Erik Perssons Memorial. Det gick inget vidare den gången, Ulrik vann för Jan Roar Mjölneröd och såväl megafavoriten Mel Odin som Flex blev utan pengar.
Bättre gick det i EP:s 2014, då han var i träning hos Robert Bergh men för dagen hade Torbjörn Jansson i sulkyn. Seger och nytt banrekord: 1.22,2 volt. Han fick behålla den hedersamma platsen i rekordlistan två år innan Solör Stegg och Mikael J Andersson dundrade runt en hel tiondel raskare.
I memorialet 2014 var spelet ganska jämnt fördelat. Mest pengar på sig hade Doktor Jaros/Geir Gudmestad (opl) medan Krusse (”Myrsloken”), körd av Olle Goop var andrahandare och belade andraplatsen. Men täcket, det tog Flex och Tobbe hand om och 4,85 delade de ut till anhängarna.
Sen har vi inte sett skymten av Flex annat än i televisionsapparaten, där han ibland stått för strålande prestationer men lika ofta ägnat sig åt skengalopper längst ut i banan. En problematisk herre med andra ord som nu efter en sejour i Jan Olov Perssons träning hamnat hos Nathalie Blom i Mangskog ett par mil nordost om Arvika. För henne vann han ett halvstort lopp på Åby innan hon den 13 juli överlät tömmarna till sin sambo Paw Mahony i Kallblodseliten dagen före Årjängs Stora. Det kunde knappast ha gått bättre, seger med hals före den stora överraskningen Finnskog Fokus/Niclas Benzon. Vinnarodds 12 ggr.
100.000 kronor in gladde säkerligen Tommy S Larsson, Bollnäs, som under alla år ägt vinnaren och fortfarande gör det tillsammans med Anderssons Drycker AB, ett företag som torde ha gjort strålande affärer en sån här sommar.
Som det verkar så har Flex Årjäng som favoritbana och det är långt ifrån omöjligt att vi får se honom här igen. Tvärtom är det ganska troligt när han nu blivit värmlänning. För en vecka sedan prövade han lyckan tillsammans med Paw på V75 i Rättvik, skötte sig utmärkt och fick som sjua sista prispengen, 5000, med sig hem. Med tillägg i ett 15-hästarsfält kan man inte begära så mycket mer.
EN SOM OCKSÅ FLEXAR
En annan som besöker vår vinnartribun med rejäla pauser emellan är PETER NORSELL, 44, sonen till proffstränaren Björn och dotterson till amatören Backachampion Ragnar Magnusson. I tisdags (7/8) hade han ärende dit efter en smått överlägsen seger med Thebigbangtheory i Årjängs avsnitt av en amatörmatch mot Malta. Senast han besökte tribunen tror jag var vid marknadstid i september 2009. Snacka om flex!
Den här gången var Peter ganska betrodd på toton, så oddset stannade vid 4,12. Exakt 10 gånger mer fick hans anhängare 2009, då han på bilden här ovan med utvändige Ulrich Welinga spurtade ned Alexis/Christer S A Karlsson, innerst, och Sharm El Sheik/Tom Horpestad. Vinnaren den gången delägde och tränade Peter själv men årets vinnare manageras och ägs av Jennie Rangelind och Jonas Hallstensson. Längst bak på bilden en gammal bekanting, Bertil Emanuelssons Tubbe, här körd av Marcus Hultman. Fotot inte av högsta klass kanske, men amatörbilden är i privat ägo.
9 augusti 2018
Skriv kommentar
BARA BÄST
Sveriges bästa travhäst PROPULSION fick i år en betydligt förmånligare löpning än i fjol, då han efter en formidabel spurt förlorade knappt mot Dante Boko. Just denne Dante var det som tillsammans med Adrian Kolgjini i årets storlopp drog upp en våldsam 1.06- öppning och utmanade Arazzi Boko/ Kontio om ledningen. Väldigt oväntat hade fjolårsvinnaren trots detta sedan krafter kvar till en avslutning som gav tredjeplatsen. Nadal Broline, bättre än någonsin, hade ett litet grepp 220 m kvar, men Propulsion står ingen emot, när han fått slagläge. Den som betvivlar det kan ju kika på en inspelning från Hugo Åbergs Memorial (Åbergs Minne kanske det döpts om till nu? Är memorial ett fult ord?), där motståndarna fick spela statistroller på upploppet.
En liten poäng är att trion i topp även var bland de främsta förra året. (Ringostarr Treb, trea 2017, kom inte tillbaka i år, men han får trösta sig med segern i Elitloppet).
Sen 20-talet år tillbaka ger som bekant seger i Årjängs Stora en plats Åbergs, ett samarbete banorna emellan som definitivt varit fruktbart. Propulsion behövde i och för sig inte nyttja den friplåten, han hade redan en biljett som Jägersro-loppets fjolårssegrare.
Stall Zets amerikanare har sedan han kom till Sverige för knappt tre år sedan nästan alltid körts av Örjan Kihlström, men faktiskt har ett par herrar ytterligare vunnit löp med honom: hans tränare Daniel Redén och Ulf Ohlsson. Prissumman är numera uppe i drygt 18 miljoner. Foto: Björn Martinsson
YNGST OCH BÄST
Jakt, Attack, Spaning är uppgifterna för SAAB:s stolthet, flygplanet efter vilket en mycket duktig 4-årig B-ponny döpts. Yngst och minst rutinerad av alla hade JAS Gripen och Paula Christiansson inte minsta besvär att i överlägsen stil ta hem Årjängs Lilla Sprinterlopp 2018. Vinnartiden 1.58,3 betydde en rekordförbättring med 6 sekunder och vinsten var sjätte raka för Åby-hästen.
Årjängs Damklubb sponsrade segertäcket i Årjängs Lilla, där sprintermästaren på Kurt Einevågs skojiga bild har fullt schå att gräva sig igenom den pampiga lagerkransen. Det lyckades till slut. GRATTIS!
4 augusti 2018
Skriv kommentar
KULTUR å OG
KULTUREN BLOMSTRAR I TRANKIL
En stram honnör gör vi för den strävsamma Kulturgruppen, en gren av Trankils Hembygdsförening. Den 22 juli satsade man på en countryafton vid Strömsborgs Folkets Hus i Lennartsfors. Det blev den verkliga fullträffen. Enligt uppgift var 900 countryvänner på plats. Bortåt fyra timmars spelning gladde dem alla. Bilden hittade vi på Facebook, där kameravirtuosen Birgitta Johansson hade publicerat den.
GAMMALT NYORD
Ett ord som i all sin enkelhet är genialt, är ”og”. Själv har jag frekvent använt det under de 87 år som förrunnit sen jag lärde mig prata rent i stället för det otympliga ”också”. Det tycker jag att du ska göra, du og. Norskarna har fattat det här för länge sen! (Om vi ska stava det som jag gjort eller ”åg” eller ”ågg”, det får nån certifierad språkpolis avgöra).
BEKYMMERSAM FODERSITUATION
De flesta har väl fattat att det efter årets extremtorka kan bli svårt, och dyrt, att under kommande vinter få tag i gott hö. Sommaren för 50 år sedan var det däremot inte ont om den varan, åtminstone inte i Smolmark, där granna, välkammade hässjor njöt av sol och värme, när Bertil Danielsson passerade med sin motorcykel, en Royal Enfield 1931. Hässjor ser vi numera väldigt sällan. De har ersatts av vita sockerbitsliknande balar, i år guld värda. Hemsk tanke: Många yngre har kanske aldrig ens sett en hässja?
23 juli 2018
Skriv kommentar
NÄR KOMMER HO?
Frågan avser fjärde boken i den nostalgidrypande serie som TANKESMEDJAN ÅRJÄNG FÖRR står bakom. Trejje boka, här ovanför avbildad i färg, släpptes för fyra år sedan och sedan dess har ett (låg)intensivt arbete hela tiden pågått i redaktionslokalerna. Många, nästan tröttsamt många, har under åren framställt rubrikens fråga. När kommer ho?
Årets rekordheta sommar, som lamslagit så många andra arbetsplatser, har oförklarligt nog haft diametralt motsatt verkan på våra medarbetare. Den ena arbetslunchen på STRÖMSBORGS natursköna SOMMARSERVERING vid hamnen i Lennartsfors har avlöst den andra. Man anser sig vid en samlad bedömning i dagsläget ha material nog för 248 sidor och har till och med fixerat en tidpunkt för BOKSLÄPPET. Detta kommer att ske i samband med KULTURNATTA i slutet av oktober månad. (En innerlig förhoppning är att det är år 2018 som avses, vi har inte tagit del av protokollet ännu).
Märk väl! Styrelsen reserverar sig för att det kan vara svårt att hinna få allt klart till Kulturnatta. Men det är aldrig fel att sätta målet högt, som gamle kungen sa. Skulle av yttre orsaker fördröjning ske kommer vi att här i denna spalt så skonsamt som möjligt förmedla detta.
Ur den kommande boken knycker vi utan större samvetsbetänkligheter denna bild av en begynnande skogsbrand. Att vi publicerar den just nu visar att vi alltid är på alerten. Det brinner ju runt om i landet i dessa dagar. Vi manar envar till yttersta avhållsamhet från all grillning tills vidare, åtminstone av kött som lätt blir både bränt och segt.
18 juli 2018
Skriv kommentar
INGEN MINNS EN TVÅA
Det finns så många gamla talesätt. Ett av dom hävdar att ingen kommer ihåg en andrapristagare. Ha! I den här spalten huserar käringen mot strömmen. För oss är det till och med så att tvåorna ofta blir allra först ihågkomna.
Från den gångna storhelgen är det i alla fall på det viset. Vi minns tre synnerligen lokalt anknutna hästar och deras tränare, trots att ingen av dem fick smaka det som kallas segerns sötma. I bokstavsordning: Horpestad, Tom (Monfalcone), Pettersson Wiik Birger (Tindra Star) och Strömberg Peter (Xanthis Amazing). Gemensamt för de herrarna är att de när de fick tillfälle att i förväg ranka sina V75-chanser alla tre gav sina springare goda möjligheter att tjäna storkovan. Tipsen lämnades utan någon som helst falsk blygsamhet och kunde möjligen ha uppfattats som i överkant optimistiska, en protest mot Jante-lagen.
Men det visade sig minsann att optimisterna hade FULL TÄCKNING!
Monfalcone vann ett 75-lopp på Romme i augusti i fjol. Erik Widén, fotografen, var där. Tommy Eriksson, som samäger med Siv, fick vara med på kortet. Klart glad.
HORPESTAD lyckades i en relativt svår bronsdivision smyga fram sin häst till vinnarhålet så försiktigt att TV-kommentatorerna knappt märkte det. I varje fall sa de inget om den elegant spårsnåla styrningen. De vaknade till när vår banrekordhållare Monfalcone på upploppet kom loss och hade de bästa spurtkrafterna av alla, men då hade dessvärre Uppohoppa skaffat sig ett ointagligt försprång.
För drygt två månader sedan vann Jepson med Xanthis Amazing här på hennes hemmabana. Tränare Peter Strömberg fick den gången skjuts till vinnartribunen. I lördags var det bara Calle som var före Peter och Amazing i mål i Travmuseets lopp. Foto: Björn Martinsson
Xanthis Amazing, vår f d rikshäst, har alltid vetat hur en spurt ska dras upp, men i lördags var det nog bara de mest minnesgoda av hennes många delägare som kom ihåg den egenskapen, eftersom det eventuella vinnaroddset tilläts dra iväg ända till 65 ggr. Ett uselt läge, som sista häst i ett 14-hästarfält, bekom inte STRÖMBERG det minsta, och avståndet till Cavidendron och ledaren av championligan Calle Jepson krympte till en knapp längd innan målgång. Snyggt kört, Peter!
Pettersson Wiik får hjälp av hustru Maja när Tindra Star tränar. Om Maja är lika skicklig med kameran som maken har hon talangen att skapa såna här fotografier. Se nedan! Vi har hittat den på Birgers Facebook. Årets sommarbild? (NWT har en tävling just på det temat).
Liksom Amazing hade Tindra Star dragit det sämsta spåret (12), men i hennes fall spelade detta kanske mindre roll. Björn Goops storfavorit Bear Hope såg nämligen ut att ha allt under full kontroll hela vägen och segermarginalen 2,5 längder verkade vid behov ha kunnat töjas ut ännu mer. Så Tindra Star, spelad till 13 ggr, fick nu efter tre raka vinster med Niclas Benzon i vagnen nöja sig med andrapriset. PETTERSSON WIIK har gjort ett strålande arbete med den 7-åriga fuxan, vilket inte är någon överraskning för oss som redan i april pekade ut honom som Årets Komet bland tränarna.
Nej, som sagt, vi minns TVÅORNA. Våra tre hemmahästar fick 62.500 SEK var sig för lördagsjobbet. Vi lyfter sommarkepsen!
Jora, Propulsion vann. Kurt Einevåg har dokumenterat den lagerkrans som i såna här stora sammanhang blir segrarens belöning. Vackra blommor, vackra färger!
Lite småkrafs förstås var det utöver de redan nämnda andraplaceringarna. Årjängs Stora Sprinterlopp till exempel. I år saknades Ringostarr Treb av de fyra bästa ifjol i fjol, men de övriga ur den kvartetten gjorde upp om platserna. Propulsion/Örjan Kihlström fick sin revansch, där lämnades ingen pardon. Nadal Broline/Ulf Ohlsson var tapper tvåa och fjolårsvinnaren Dante Boko/Adrian Kolgjini visade klorna i en rivande spurt. Ett fint Sprinterlopp utan överraskningar.
Grattis alla tre och välkomna åter i mitten av juli 2019!
17 juli 2018
Skriv kommentar
FELKONFIGURATION
När jag den 2 april innevarande år hörde talas om tidtagningsdebaclet i Halmstad var min första tanke: Inget försenat aprilskämt utan felkonfiguration! Johan Untersteiners Day or Night In fick först fel kmtid, vilket sedan korrigerades till en ännu felaktigare (1.09,6 tror jag). Först nu, flera månader senare, kan vi – äntligen! - plita ner den rätta vinnartiden i Yngve Larssons Memorial, 1.10,2, i våra kalendrar. Petter och Molle och LinSon m fl sattes i styvt och pilligt arbete, innan allt blev rätt. Tack!
Alltsedan Halmstadfadäsen går Lasse Lindström (LinSon) metodiskt igenom hela Sverige för att kolla att inte samma problem, en felkonfiguration av hur startpulsen detekteras av målkamerasystemet, finns på fler ställen.
Att jag själv anade vad som brast beror på att jag på 1950-talet arbetade som tidtagare på Åmålstravet och även om jag inte betraktar mig som expert på hela processen dock därigenom är ganska väl insatt i själva systemet. Årjäng servade på den tiden sin dalsländska systerbana med en utvald funktionärsstab. I Jocke Perssons musgrå Standard Vanguard lastade vi i tävlingsdagens morgonväkt in oss och den viktiga tidtagningsapparaten för avfärd. På Åmåls välrenommerade Stadshotell intog vi alltid en (subventionerad) stabil söndagsfrukost, det satte Jocke värde på; bacon med vändstekt ägg, inlagd sill, kaffe och rostat bröd. En bra grund för ett gott arbete.
Tidtagandet gick så till att man, dvs jag, i apparaten (se bild!) placerade 30 tidtagarur och vid KÖR! fällde ner övre delen så att klockorna startade på exakt samma hundradels sekund. Därefter var det bara för att trycka på knapparna i den ordning hästarna passerade mållinjen. Absolut vattentätt!
Det var bara det att av de ursprungliga 30 klockorna var de allra flesta fiktiva. Det återstod i bästa fall 4, 5 stycken. Övriga hade lånats av eldsjälar som ville knäppa egna tider, eller också hade de helt enkelt gått sönder. Hur löstes detta? kan man fråga sig. Jo, jag tog tid på vinnaren och memorerade avståndet till tvåan, trean osv. Sen knäppte jag nån mitt i fältet och försökte minnas hur där såg ut. Sista trycket kom på jumboekipaget. Sen var det bara att memorera alltihop och teckna ner på en lista. Alla 16,17, ibland ännu fler, fick sina sluttider.
Man kan få för sig att Åmåls travchef Rickard Andersson (bror till Bernhard i Kila) nästkommande vecka bombarderades av hästägare, missnöjda med sina tidsnoteringar. Nej, nej, nej! INTE EN ENDA GÅNG drabbades vare sig han, måldomaren kommunalborgmästare W. Sävblom eller jag av näthat! Jajaja jag vet, näthat existerade inte på den tiden, men telefon fanns. Faktiskt.
LinSon har, enligt vad som försports, redan grundligt granskat Årjängs målkamera och funnit den vara i yppersta skick. Inte ens under de mest pressande förhållanden kunde någon felkonfiguration framprovoceras. Det känns verkligt tryggt, idag när vi tar emot kallblodshästar av högsta klass och kanske ännu mer i morgon, när sådant som 1.09,6a inte är någon orimlighet. Det är ju förresten just den tiden banrekordet lyder på, det som Sebastian K har.
Fotnot.
Tidtagaranordningen, som påstås ha Olle Svanqvist som idégivare, finns numera på Nordiska Travmuseet och är fortfarande fullt brukbar. Om det skulle krångla i Halmstad eller nån annanstans är jag helt övertygad om att Marita på museet gärna lånar ut den. Givetvis skickar vi även med skötare, därest behov föreligger.
VÄLKONFIGURERAD TID UNDER 1.10
När Johan Untersteiner för 4 år sedan vann Årjängs Stora med Magic Tonight var det första gången man här fick beundra den krävande sulkytekniken med raklång körsven. Våra egna kuskar blev stamkunder på gymmet ett bra tag, men ingen har än så länge lyckats kopiera hallänningen. Tvättbrädsmage erfordras ju. Magics vinnartid 1,09,9a har det aldrig klagats på. Tvåa blev nr 3 Mosaique Face med Adrian Kolgjini, men han fick som bekant sin revansch i fjol med Dante Boko. Innerspårets Reven d´Amour/Ulf Ohlsson trea.
11 juli 2018
Skriv kommentar
