Start
Nyheter Nyheter Insändare Debatt/insändare Kalender Företagsbloggar Blogglänkar Länkakatalog RSS

INGEN PROFIL I ÅRJÄNG

Pust! Äntligen släpps namnet på Kulturprofilen, han som så illa betett sig mot massor av kvinnor. Den skyldige var i alla fall ingen av oss som genom åren erhållit Årjängs kommuns kulturpris. Jag trodde egentligen aldrig det. Vi har ju heller ingen direktkontakt med Svenska Akademien. Uslingen, kältringen, är utöver allt annat misstänkt för att ha läckt info om nobelpriset i litteratur. Att påverka och snedvrida vadhållningen för ärligt arbetande spelbolag är så upprörande att man rodnar. Vart är vi på väg?

Att han, den riktiga Profilen, är en gammal gubbe förvånar faktiskt när man betänker vad allt han hunnit med. Han var visserligen yngre när han var yngre men ändå. Så skulle aldrig en värmlänning bete sig.

Det här metoo har ruskat om mig mer än någonting annat. Förutom kulturgruppen tillhör jag ju (eller har tillhört) varenda utpekad grupp: karl (tveksamt enligt vissa), skoladministratör (SLUG-utbildning på 80-talet!), travengagerad (speaker, bara en sån sak), fotbollspelare (högerytter), idrottsledare (av DAM-lag!), toastmaster (jojo!), författare (hm) och ständig sekreterare i flera (ideella) föreningar. Det som emellertid definitivt knäckt min rygg är det senaste som når mig idag, när min ungdoms idol Bosse Karlsson, Sveriges bäste fotbollsdomare, tvingas avgå efter att möjligen ha framställt skamliga förslag till en kvinnlig kollega. Nu river jag domarkortet!

Därmed har jag sagt mitt sista ord i denna trista debatt. Men själva metoo-rörelsen är det bästa som hänt oss, den saken är klar!

 

Hur mycket mer uppbyggligt är det då inte att blicka framåt. Mot istravssäsongen. Den inleds som så många gånger förr med Karlanda TK:s alltid lika sevärda tävlingar. Alltsedan 1894 har klubben trummat ihop skickliga kuskar med duktiga hästar till en kraftmätning tidigt i januari, efter stundande årsskifte 17/18 redan den 6. Tävlingsplats: Årjängstravet. Klimatförändringar gör att Svalsjön inte längre kan nyttjas som arena, vilket är synd enligt många av de äldre jag språkat med. Just när detta skrivs får jag apropå det höra i min bordsradio att den påstått stora påverkan våra kor vållar – de lär hela dagarna gå runt och fisa metangas utan att skämmas – bör omvärderas. Deras utsläpp är bara är en bråkdel av den mängd av samma gas vissa regnskogsträd avger via sin ytterbark. När dessa träd slutavverkats kanske vi kan återvända till Svalsjön?

Snart dags för istrav igen! Fisk-Erik Widén besökte i sin ungdom, som inträffade 1964, Dunderängsviken i Sunne och han var redan då en driven fotograf, vilket denna härliga bild visar. Maysy t h visar Rasken var skåpet ska stå. Båda hästarna var 10 år vid fototillfället och båda var trägna gäster på Årjängstravet.

 

Så här i slutet av 2017 har vi på redaktionen summerat året i samband med att vi avåt vårt traditionella julbord. I elva olika klasser utsågs pristagare, vilket framgår av styrelsens protokoll. Tyvärr är dessa protokoll hemliga (Lex Sv Ak) men ett par uppgifter har läckt via en av våra profiler.

ÅRETS GLADASTE AMATÖR Konditor Jörgen Pettersson
ÅRETS REKORDERLIGASTE TJEJER Årjängstravets Damklubb
ÅRETS NAKENCHOCK Adrian Kolgjini blottade lockarna e Årj St (kostade 500 kronor)
ÅRETS MALPLACERADASTE REKLAM Årjängs Kommuns PR-skyltar på innerplan
ÅRETS FÖR TIDIGA AVGÅNG Elake Herrn Lennart Persson & Co stängde Trott o Sport

Den här bilden tror jag att journalisten Ola Carlsson, min i år alltför tidigt bortgångne vän, tillställt mig. "Monté på ko" har han satt som rubrik. För min del tror jag det är en tjur, men det spelar mindre roll, monté gillar jag. Giv oss i banrekordlistan en egen notering för denna disciplin! Då med hästar förstås, såna här kreatur släpper metan.

 

År 2018 är historiens första POKALÅR. Vi fröjdas!

 

Men va fanken betyder kältring?

 

 


 

6 december 2017


Skriv kommentar

TRUR DI EN DRITER PENGAR ?

När Messômmar-Kalle skulle delbetala sin skatt blev han av postkassörskan tillspord om han inte ville erlägga hela summan, tjugo kronor, på en gång i stället för de tio han tänkt sig, fällde han, uppges det, de ord som blivit närmast bevingade: Trur di en driter pengar?

(Lägg gärna märke till det hövliga di, där en mindre belevad person skulle ha använt du).

Leif Östling, en av vårt näringslivs toppar, är en man av Kalles kynne. Han ifrågasätter också skattebördorna, om än hans ton inte är lika verserad som Kalles: Vad faen får jag för pengarna?

Kalle drog sig fram genom enstaka körslor med häst och vagn och jag törs påstå att han inte hade särskilt många kronor undanstuckna i madrassen i sin lilla kåk på Hagvägen. Leffe lär förvara sina slantar i skatteparadiset Malta. Båda fick/får säkert slita för brödfödan, fast på olika sätt. Men frågan är befogad: Vad fick Kalle, resp får Leffe för sina skattekronor?

Kalle erhöll lite kommunal hjälp på gamla dar, men Leif? Kommer han någonsin kunna få valuta för sin insats? Hinner han bli sjuk länge nog innan han jobbat ihjäl sig? Tänk om han måste byta strupe på Karolinska? Sånt kostar, men räcker det?

Här drabbas jag av ett samvetsstyng: Leif skjuter naturligtvis till en del av kostnaden för min dagliga Trombyl! Varför ska han behöva det, vi känner ju inte varandra? Ge mig Maltaadressen så kommer det euro ögonaböj!


Travets amatörer en glesnande skara. Eddie Aronsson, här med sitt ess Vinsy (Pavin-Alfa), får representera. Det färgstarka paret från idyllen Ärtemark en mil norr om Bengtsfors har lämnat oss för länge sedan och deras glansperiod är ett halvsekel bort. Då – på 60-talet - fanns i Sverige tredubbelt så många travamatörer som 2017. Fotografen heter förstås Erik Widén, Fisk-Erik.

FLER EKONOMIBASERADE SUCKAR
Om Östling tillhör en pressad grupp så är han inte ensam. En annan skara som i stort sett dagligen decimeras är travsportens AMATÖRER. Sedan millennieskiftet har deras antal minskat med mer än hälften, från drygt 7.000 till under 3.500. Orsakerna är många, men tendensen är klar. Stora prisökningar på allting är en orsak: foder, veterinärtjänster, transporter, utselningsavgifter och stallplatser i samband med tävling, byråkrati m m. Lika viktig är nog ändringen i befolkningstruktur; folk har flyttat från landsbygden in till stan. De som finns kvar på vischan blir allt äldre och mäktar inte med den penning- och kraftkrävande hobby som det innebär att matcha en travhäst.

Ingen har presenterat någon som helst lösning för att bevara denna utrotningshotade art. Finns någon lösning? Hjälp!

7 november 2017


Skriv kommentar

OM STIL

LASSE 50, hela Årjäng hurrar 25 oktober

Inte för att jag tror LASSE GRANQVIST läser Årjängsportalen bittida och sent, men det hindrar inte att jag så här i skymundan kan hylla honom på 50-årsdagen  Stående ovationer, Lasse!

Lasse är, därom är jag och stallportsväktare Tommy Gunnarsson på bilden rörande eniga, den i särklass bäste svenskfödde som någonsin har fått en mikrofon i näven. Lika fenomenal i radio som teve, alltid grundligt påläst och aldrig tråkig. Allt kryddat med ett rejält mått av humor. Ännu kortare sagt: Number One!

APROPÅ STIL

Lasse Granqvist har en klart egen stil. Det bör alla ha. Det slog mig i förmiddags när jag städade i redaktionens dammiga gömmor och hittade gamla skrivböcker som - olyckligt nog - inte hamnat på återvinningen i Furskog. Om det är en sanning att handstilen säger mycket om skrivarens mentala egenskaper så har jag all anledning att hysa oro. Till en början vill jag posthumt be min småländske lektor doktor Harald Björkstam vid Karlstad Högre Allmänna Läroverk om förlåtelse. Men att utsätta doktorn för sånt här, det kan egentligen aldrig ursäktas.

Småskolelärarinnan Hulda Andersson och senare överlärare A W Mellby strävade under totalt sex år med min handstil. I  årskurs 6 var resultatet ovanstående prydliga skrivsätt.

Efter 4 år i kommunal mellanskola var nedanstående bedrövliga klotter vad jag kom till Karlstad med. Just det här utsattes lektor doktor B. från Kalmar för. Jag säger bara det, stackars lärare!

 

Inte ett dugg märkligt att doktorn slet fram rödpennan och gav mig B?? på uppsatserna. Det gjorde doktorn banne mig rätt i! Att doktorn sen rödfärgade överallt där jag avvek från det absolut torraste och tråkigaste språkbruket, det säger jag heller inget om. Det kunde jag gott ha, och att tvingas höra doktorn brumma om Beowulf under tre långa läsår, det var ett väl avvägt straff.

(Vem den där jävla Beowulf var, vet jag än idag inte. Vill inte veta heller).

Fotnot. B? var så nära underkänt man kunde komma och B?? innebar att man hade minst ena foten utanför linjen.

EFTERTANKE

I stället för att  plåga lärarkåren med oläsliga kråkfötter borde jag ha hashtaggat metoo med min (latin)klass utbud av granna tjejer. Men ingen Trump-guru fanns att metodiskt leda mig rätt och jag var så osannolikt blyg att jag bara satt där och glodde.

TANKESMEDJAN, TIDSASPEKT
Hade Tankesmedjan Årjäng Förr haft en aning om hur uselt min skrivarkarriär inleddes 1947, så hade jag nog aldrig släppts fram till datorn utan fått nöja mig med att tömma papperskorgar på redaktionen. Just nu är vi i alla fall på relativt god väg att färdigställa Fjaale Boka (Fjärde boken), men är inte säkra på att vi hinner få allt klart till skyltsöndan. Återkommer i detta ärende, angeläget eftersom ett släpp före jul skulle lösa många nordmarkingars julklappsbekymmer.

Fast det förstås, det kanske finns nån nyutgåva av Beowulf att köpa i stället. Det skulle nog morfar gilla.

 


 

25 oktober 2017


Skriv kommentar

Kan nog vara att Lasse Granqvist läser. Vet helt säkert att du har en trogen läsare i Calgary, Kanada.

Postat av Anna Öjstrand den 16 november 2017

IDROTTSBRAGD 10/10 -40

 

”Norska bilar!” utropade en (mycket) yngre släkting, när jag tog fram den här bilden. Förbryllad sporde jag hur hen kunde veta det. ”Fel sida, ju!” Släktingen hade väl sett fordon som parkerats mot färdriktningen utanför Systemet och tog för givet att alla sådana hörde hemma i vårt broderland.

Jag fick förklara att bilarna stod på rätt sida, för bilden togs före högertrafikens införande för 50 år sedan. Den knäpptes nämligen den 13 april 1940 av NWTs lokalredaktör Fritz Arenö. Jag minns inte om jag publicerat den tidigare, men det har jag antagligen gjort. Skit samma! Det är i alla fall bilar som efter Hitlers invasion passerat gränsen och hamnat i Bôtten. Raden är lång: Ända här från Anna-Kajsas fastighet (bak ryggen på Fritz) och bortom Årjängs Elektriska Kvarn, halvvägs till Backa gård i bakgrunden. Inte mycken bebyggelse fanns i detta område vid denna tid: Kihlströms funkishus framför kvarnen, Anna-Lisas röda hus ovanför Liljegrens nybygge, Söggårn och (vitmålade) Östiga plus Sann längst upp mot skogen. Här närmast till vänster skymtar Fordens och Pipelins hus.

I många år har jag grubblat över hur bilar, och marscherande soldater, kunde komma norrifrån. Naturligare hade väl varit via Riks-9an genom Tvärdalen och Huken? Hade de gjort det hade de aldrig passerat Bôtten. Ingen har kunnat ge mig svaret på den gåtan. Jag vet inte ens om militärhistorisk forskning pågår. Inte kom de väl från Arvika? Kan de möjligen ha dirigerats över Partebackane till Långelanda f v b söderut? Varför i så fall? Och var hamnade alla dessa bilar? I våra dagar skulle säkert nån vaken entreprenör ha privatiserat dom och gjort sig miljoner, men vad skedde 1940? Då fanns ju inte Bert Karlsson.

Att bilden överhuvudtaget hamnade på bordet just idag beror på minnet av en idrottsbragd som jag tror annars skulle ha riskerat att falla i glömska. Den 10 oktober 1940 avverkade farsan och jag Riksmarschens stipulerade mil från Årjängs torg till Glada Hörne´ längst norr i Tvärdalen t&r. Vi noterade den relativt goda tiden 1 timme, 5 minuter. Bertil Ford och bror min Göran, 9, behövde bara 58 minuter, men de halvsprang, vilket upprörde mig i mitt innersta. Marsch betydde gångmarsch i mitt lutheranska synonymlexikon. Själva Riksmarschen var en landskamp mot Finland, som finnarna vann mycket överlägset. Hyvä Suomi!

Av idrottsliknande prestationer från farsans sida var detta den enda jag kan erinra mig. Jo, en till! Utanför Faktorns brygga testade han att paddla kajak en söndagsförmiddag på 20-talet. Slog runt och fastnade under flytetyget. Olle Svanqvist dök i och fick upp paddlaren. Utan den räddningsinsatsen hade det aldrig blivit nån riksmarsch vare sig för mig eller farsan den 10 oktober 1940.

10 oktober 2017


Skriv kommentar

Det finns en motsvarande bild från Tvärdalen av svenska soldater som marscherar mot Töcksfors, fotograf Hugo Hassel i Värmland förr och nu 1990 s. 64. Datum här är 16 april. Min gissning är att norrmännen kom riksnian. Det finns dokumenterat hur torget i Årjäng var överfyllt av norska militärfordon och norska soldater. Det gällde ju att få undan allt detta innan de svenska trupperna gjorde sin entré som gjordes 15-16 april. Då var det ju lämpligt att häva iväg alla norska fordon nånstans där de inte var i vägen. Och det blev vägen ner mot Bôtten. Delar av beredskapshistorien i Nordmarken har jag använt i de historieböcker för åk 7-9 som jag medarbetat i (Gleerups förlag). Bl a om hingsten Bejar som gjorde att Västvärmlands hästägareförening fick 13 000 kronor från Adolf Hitler. Men det är en annan historia.

Postat av Erik Nilsson den 10 oktober 2017

HÄR SKA KORAS!

                          

Dags att leta fram Stetsonhatt, sidenkravatt, blanka skor och gabardinkostym för nu är det dags för att under högtidliga former kröna årets champions. Min bäste vän i vårt västra broderland, yr.no, lovar att vi slipper få regn i våra gråa testar när vi lyfter hatten för de tre på pallen. Ja, det är förresten inte säkert att vi får se vinnarna i amatör- som lärlingsligorna ta emot sina priser, för de har inga styrningar under torsdagens lunchtrav.

SOFIA ADOLFSSON heter årets amatör. Henne känner vi som en av landets bästa montéryttare. Hon hör hemma i Örebro, liksom han som överlägset tar hem lärlingsligan, MICAEL LINDBLOM

Något hårdare är det bland proffsen. KRISTIAN LINDBERG har absolut det förmånligaste utgångsläget. Han jagas av MAGNUS JAKOBSSON, som är ute efter sin fjärde Årjängstitel. För att nappa åt sig den måste han ta tre segrar under finallunchen, förutsatt att Kristian kör blankt. Spännande!

Någon Årjängsbaserad champion har vi inte haft sen mitten av 1980-talet, då Kristians svärfar Ove R Andersson hade sin glansperiod. Det kanske är dags nu att återföra titeln till Leverhögen?

Sex segrar räcker med råge för att bli lärlingschampion. En av Micael Lindbloms triumfer togs med Mias Komet, en 10-åring som i år tänt till och haft en strålande säsong. Ingmar Sundqvist, längst t v äger tillsammans med Folke Pettersson som tränar valacken e Good As Gold i Ängebäck, en mil väster om Årjäng. Foto: Björn Martinsson

En nyfiken läsare har frågat varför inte Ulf Ohlsson kör i guldhjälm såsom mestvinnande körsven i landet. Svaret är enkelt: Den hedersbetygelsen var tidsbegränsad och försvann när Björn Goop lade av med flackandet riket runt. Så var det med den saken.

När frågelådan ändå står öppen tar vi ett spörsmål till: Hur många banrekord har vi noterat denna säsong här i Årjäng? Svar: 0. Däremot fick vi ett svenskt rekord, se nedan.

Hur många ännu gällande svenska rekord har noterats i Årjäng? Svaret, som jag inte tror alltför många skulle på rak arm plocka fram ur Stetsonhatten: 3.
Dessa är:

Klart belåten är uppf/äg/trän/körsv ÅKE LINDGREN efter att ha kört svenskt rekord med Moa Mollyn. Moa blev sedermera halvmiljonär och är nu mamma till en begåvad son, Orvar Mollyn e Lome Kongen.

 

Moa Mollyn, 3 åriga kbl ston, 1.30,7/ 1640 auto, 14 juni 2009, körsven Åke Lindgren.
Höiby Rutta, 6 år o äldre  utl kbl ston, 1.28,8/ 2660 volt , 11 sep 2009, Öystein Björnstad.
Born In The U.S.A. 4-åriga utländska vbl h/v, 1.13,2/ 2640 volt, 15 juli 2017, Torsten Jansson. Nästan lika högt på hans CV står väl andraplatsen i 4-års Grand Prix på Solvalla i lördags, som inbringade i det närmaste 1 miljon kronor.

 

Höiby Rutta, än i denna dag svensk rekordhållare 

 

FINALDAGS!!  Torsdag kl 12.20
                                    

2 oktober 2017


Skriv kommentar

INTE ALL REKLAM, VÄL?

 

ALL REKLAM ÄR BRA REKLAM

Nja, jag vet inte precis det. Men att reklamen spelar roll i allas våra torftiga liv, det är säkert. Jag äger ett annonsklipp ur en veckotidning från 1919. Efter världskrigets restriktioner fanns då återigen kakao i handelsboden, vilket budskapet Mazettis klara ögon lysa åter förmedlade. Folk köpte Ögon Kakao och reklammakaren fick beröm. Även jag skulle ha instämt i de lovorden.

BENGET
Lite halvt mobbad blev jag när Ovomaltine (hette det så ?) under kriget talade om hur nyttig dess välling var genom att på bild visa en mycket tanig yngling med texten Även jag har varit en benget bredvid samme gosse efter åtta veckors vällingkur, välmatat fyllig och strålande frisk. Eftersom mitt namn (Bengt) något påminde om benget blev jag en tid kallad just det, fast jag minsann aldrig varit skran. Reklam kan leda till mobbing.

LUX
På 50-talet tvättade sig 9 filmstjärnor av 10 med Lux toalettvål. Så stod det i annonserna, där undersköna kvinnor uppträdde på softade bilder och man nästan kände doften av Lux. Om den tionde stjärnan använde ett annat märke eller inte tvättade sig alls, framgick aldrig.

KÄNT FOLK
Filmstjärnor förekom ymnigt på bilder även när det slogs fast att Känt folk röker Kent. Det var på 60-talet, innan det blev skadligt med cigaretter. Lite längre tillbaka hade rökningen faktiskt klart hälsobringande effekter. Mentoltillsats t ex gjorde gott för hals och lungor. Det intygade välkända specialister inom läkarkåren. Vi som flitigt glor på gamla svartvita filmer kan intyga att skådespelarna i stort sett i varje scen tar sig ett hälsosamt bloss. Elegant ser det ut.

”Folk i farten röker CAMEL”. ” Smaken som slog: BLEND”. ”Jag har också gått över till PRINCE”. ”LUCKY STRIKE forever and ever”.

FÖRE 1950
I Svanqvists bokhandel kunde ungdomar i min ålder köpa cigaretter styckevis, om pengarna inte räckte till ett helt 10-paket. ”Två lösa Bill” och Detektivmagasinet fick man för 50 öre.

MINNESVÄRT

En del reklamslogans har bitit sig fast. Håwebrödet smakar, det är kunnigt folk som bakar. Konkurrentens Bröd från APK, bästa du kan få är också slagkraftigt från samma 40-tal. Viking skokräm glänser väl inte längre, men det gjorde den då. Säg Algots, det räcker är väl en uppmaning som heller inte längre är aktuell.

MALPLACERAT
Att även en så förträfflig kommun som Årjäng känner sig i behov av lite PR, får man förstå. Om man samtidigt ger travet en liten ekonomisk stöttning slås två husflugor i en smäll. Ett par läckra skyltar med kommunnamnet är en enkel men bra lösning, tyckte någon i våras.

Helt rätt. MEN åt helsicke FEL om skyltarna placeras galet! De får inte dölja delar av travloppen för de fåtaliga men trogna besökarna på publikplats. Då missar reklamen verkligen sitt mål. Ett gott råd i all välmening: Flytta reklamskyltarna så att de inte skymmer hästarna! Spika upp dom på utsidan det sorgliga plank som vetter mot E18. Sveriges Vackraste Bana har nämligen Sveriges Fulaste Utsida. .

RAFFEL

Trux Balder är i ledningen i söndags när 800 m återstår av lopp 2. I sulkyn sitter (som synes?) han som har bästa utgångsläget i championligan 2017, den reslige Kristian Lindberg. Men det här löpet vinner han inte, för Trux felar på upploppet och Bambam Pegg/ Emil Sillén tar segern.

BINDOR

I mycket modern tid gör Always reklam för en revolutionerande typ av dambindor och fastslår att inte två kvinnor är likadant skapta inom den region där sådana används. Det finns 3,5 miljarder kvinnor, säger Always, och dessa skall bli hjälpta av företagets produkter. Det är bara det att utbudet tycks inskränka sig till så få som tre modeller, varför det i nuläget verkar fattas 3.449.999.997 varianter innan varje kvinna kan hitta sin rätta passform. Utvecklingsarbetet kanske är på gång?

TUR-KALLINGAR

Själv ansätts jag i ett i ett med erbjudanden i min mobil från spelföretaget (casinot?) ComeOn. Guld och gröna skogar utlovas plus ett par boxershorts i en så vidrigt illgrön färg att EU-kommissionen för mänskliga rättigheter borde sätta ner foten.

Oj, just i skrivande stund plingar telefonen till. Nu frestar ComeOn med en pizza, om jag låter dom förvalta 300 spänn. En med extra allt?

Härmed utlovas 100 kronor kontant plus 150 free spins till den som kommer på mig med att uppträda – offentligt eller privat - i ComeOns underbrallor.

TEXTREKLAM
Men att göra lite PR för Årjängstravets säsongsavslutning torsdagen den 5 oktober, det kan inte vara fel. Vi korar då årets champions vid ett, som vi hoppas, sevärt lunchtrav. Första start kl 12.20. Vi ses!

26 september 2017


Skriv kommentar

Du är fantastisk Bengt! Sitter med ett leende på läpparna och läppjar morgonkaffe och njuter av ditt skrivande. Blir så glad av vad du skriver och gör den gråaste dag till en vacker dag för mig. Kram =)

Postat av den 27 september 2017

MAATEN RISK VALÅR

Härmed meddelas att Årjängs Marknad är över för denna gång. För andra året å rad missade jag festen. Lite surt är det allt, eftersom jag tänkt att åtminstone göra en sväng dit på söndag, när man för halva priset kunde åka karusell. Senast jag gjorde det var faktiskt för exakt 70 år sedan. Då var det en sån där gammaldags slängkarusell som gällde. Jag mådde inte helt hundra efter den åkturen och har därför tagit en paus från karusell efter det, men den timeouten hade jag tänkt bryta i år. Vi får se hur det blir den tredje söndagen i september 2018 i stället.

Ingen mening att kika efter kålsoppeintolerant redaktör på maaten i år heller. Men Björn Martinsson var där med sin kamera.

VISSA ÅR ÄR VALÅR

Att marknaden vissa år kolliderar med allmänna val har ibland vållat problem. En gång på tidigt 30-tal var det en politiskt engagerad skogsarbetare, tillhörande Silbodals norra valdistrikt, som avkrävde en misstänkt borgerlig bygranne besked om hur denne tänkte rösta i förestående val. Den tillfrågade värnade om valhemligheten och svarade: - Dä ska du drite i! Då small det och han stöp i backen så löständerna flög all världens väg. För säkerhets skull fick också en intillstående hemmansägare från samma by en smocka eftersom även han kunde misstänkas hysa högersympatier.

Jag var själv inte på plats vid tillfället då det handgripligen snackades politik på Marknadsplatsen men jag har hämtat storyn ur manus till Fjaale boka (Fjärde boken) som Tankesmedjan Årjäng Förr släpper på biblioteket under skyltsöndan i år. Eller ett annat år.

Glädjande nog tycks det i alla fall inte ha varit någon liknande lobbyverksamhet inför kyrkovalet den gångna helgen. Fast det vet jag egentligen inte, jag var ju inte där.

Men på travet var jag. Chefen Roger mös på lördagen, då det som brukligt är hela tiden strömmade in folk genom portarna. Han fick ihop det till 4712 personer trots att de nio loppen inte lockade hit några storfräsare, alldenstund förstaprisen rakt över var beskedliga 10.000 kr. Jag upprepar mina tidigare framförda visdomsord: På marknadsafton kan man tävla om brödrostar, publiken kommer ändå! Söndagen däremot, med långt bättre prispengar, var det glest på platserna. Vi kom inte ens upp till siffran 1903 pers från Solvalla, där samtidigt landets särklassigt bästa 3-åringar gjorde upp om platserna i Kriteriet.

Karianne Hasselgård kastar huvudet bakåt och skiner som en sol när segern med borkete Sjåvoll Sjarmi är klar. Nya voltrekordet 1.30,2/ 2160 satt bra.

Efter marknadsdagarna har Arvikas champion Kristian Lindberg ett lysande läge att erövra samma titel här på hemmabanan. Tre pinnar upp på den enda riktigt vassa konkurrenten Magnus Jakobsson och förmånen att kunna öka på ledningen nästa gång, söndagen den 24, en breddloppsdag då Magnus inte får vara med. Säsongen avslutas sedan med ett lunchtrav torsdag 5 oktober. Sen är det inte långt till älgjakten.

EFTERLYSNING
Under marknaden 1931 fick en chaufför från Sillerud rejält med stryk av två elaka tivoliarbetare. Dessa inställde sig inte till oktobertinget och uteblev även i november. De efterlystes land och rike runt men har än så länge inte påträffats. Misshandelsmålet mot dem är vilande sedan januari 1932, men både polisen och jag är tacksamma för ev upplysningar.

 

 


 

18 september 2017


Skriv kommentar

SCOOPET

Hans Gunnar Lindskog, en gammal polare till mig från Karlstad, reser för trav-TV:s räkning land och rike runt och gör se- och hörvärda intervjuer med totospelare som håvat in många slantar för så där ett år sedan. Hemma Hos och Hur-Gick-Det Sen?- snack. Ganska nyss var han på Travmuseet, varvid vår 10-miljonersprofil Målar-Tobbe Arenander fick redogöra för var han gömt pengarna. Det var inte i madrassen, så mycket förstod man.

NÄRA ÖGAT
Just när Hans G passerade satt jag i museets läsesal ruvandes på ett veritabelt SCOOP. Eftersom jag har väldigt svårt för att hålla käften bet jag ihop så gaddarna gnisslade för att inte i min lösmynthet vidarebefordra scoopet till HG. Han såg nog att jag tog i så jag var blå i fejset, för han frågade hur jag mådde. ”Dä ä som dä ä” morrade jag. Det säger jag alltid.

TRAVBORRELIA
Att ungdomar i travfamiljer själva blir bitna av sporten, det är förvisso inte märkligt eller ovanligt. Snarare är det regel. Heter man till exempel Jernberg och i syskonkretsen har namn som Elina och Nelly eller om man heter Persson och har släktingar som Sören, Thomas, Ernst, Lena, Weine, Vinoga, Bengt, Maria E. och Elof, då har man väl noll chans att slippa bli biten? Nån sorts travborrelia måste väl bli resultatet?

BRYTER MÖNSTRET
Nejnejnej! Nån gång bryts mönstret. Jag vet en som heter Anja Jernberg och en kompis till henne som heter Caroline Persson. Visserligen brukar de leta sig upp till Årjängstravet en gång om året, när det är V75 på gång, men det är mest för att träffa kompisar. Så gjorde de även lördagen den 15 juli 2017. Mest för att stödja sporten och piffa upp totosiffrorna för lokalbanan lite offrade de på Ica en tvåhundring på en Harry Boy.


Anja Jernberg t.v. och Caroline Persson fick på Ica Supermarket nätkontakt med Harry, en verkligt hyvens grabb

TRÄNGSEL
Som vanligt var Årjängs Stordag en vädermässig fullträff. Så är det alla år utom då det regnar småspik. Eftersom 11.000 pers skuffades på publikplats letade sig vännerna A&C upp på den inglasade läktaren, där utrymme och siktmöjligheter var bättre. Hett som i ett pörte var det (fast nordmarkingar brukar säga ”hett som i e pôtte”) men de här tjejerna är ganska tåliga.

Tävlingsdagen fortskred som tävlingsdagar brukar och de båda spelarna fick upp ett visst hopp när de försökte tolka minneslappen från Harry. Med hjälp av kringsittande gick detta hyfsat och när Dante Boko spöat Propulsion med en halv nos, noterade de att de möjligen hade en slant, kanske till och med en förmögenhet, 6.000 kronor, att hämta i kassan en våning ner.

FEL FEL FEL
Det var bara det att när en ganska skärrad totomatkassör fingranskat Harrys lapp kom han till ett helt annat resultat. Efter koll och dubbelkoll konstaterade han att sjuan satt där och han tvingade på kupongägarna 60.500 kronor!! A&C fick bendarr, ungefär som skidskyttarna brukar få vid sista stående skjutstationen i Antholz. Pengabunten döttades ner i ryggsäcken och anförvant ringdes in för att hämta de 60.000, medan femhundringen behölls för firande i öltältet. Måttligt firande, väl att märka, vilket fortsatte med var sin cider på hotellet på kvällen. Hemma i normal tid, 23.30.

NYFRÄLSTA
Så har då ATG fått två nyfrälsta totospelare! Nu sitter de båda tjejerna klistrade vid burken vareviga lördag och pengarna flyter iväg ungefär som våra barkbåtar gjorde när det var vårflod i Bôttebäcken på den tiden (30-talet).

Ha! Så är det alls inte. När jag i Hans G:s efterföljd frågar ”Hur har det gått?” visar det sig att Caroline än så länge inte naggat på kapitalet och för barnlediga Anja har det heller inte vräkts ut ett korvöre på totalisatorspel.

Möjligen, möjligen att A&C kan tänka sig en ny date med Harry lördagen den 14 juli 2018.

Missa´ scoopet – snopet!

Fotnot

Ett stort TACK till Bertil Ford, Carolines åldrige släkting från Bôtten, som via en bror till mig gett mig underlaget till detta scoop. Bertil själv leder sedan 30 år tillbaka ett lokalt V75-bolag, ganska framgångsrikt, som för ett par år sedan hade snudd på storkovan, 800 kronor, men förargligt sprack på målfoto i avdelning 7.
 

13 september 2017


Skriv kommentar

MAATEN STUNDAR


SCHEMA 2018
Efter många om och men med Solvalla hit och Solvalla dit verkar det i alla fall just nu som om det är klart att spika nästa års tävlingsschema. Inte för att jag för min del har sovit oroligt under processens gång, men det ska ändå bli spännande att pricka av vilka av punkterna på önskelistan som överensstämmer med den verkliga. Min lista ser ut så här:

1) Lördag 14 juli V75 Årj Stora
2) Fredag 22- lördag 23 juni dubbelt midsommartrav
3) Lördag 15 sep Marknadstrav
4) Fredag 13 juli Årj kommuns dag.

När avprickningen är verkställd, drar jag med sedvanlig förnöjsamhet vinterfilten över skallen och går i ide.

OM X-PRESS
Apropå rabaldret om onsdagarnas V86Xpress så får jag med skammens rodnad på väderbiten kind tillstå att den tävlingsformen passar mig utmärkt. TV hinner ju av tidsskäl inte med lika mycket dösnack mellan löpen. Eftersom jag inte är nån dobblartyp klarar jag mig utmärkt utan speltrender, så 8 minuter mellan loppen är fullt tillräckligt för återhämtning, påfyll och avtapp av vätska. Men jag känner starkt för alla aktiva som inte gillar hetsen. Den publikskärva som mot alla odds tar sig till Solvalla och dess aktuella saxbana på onsdag kväll är värd all heder. Borde allt ha nån sorts trohetsmedalj.

Varför rikschampion Ulf Ohlsson inte kör i guldhjälm har flera följare frågat mig. Det har aldrig förr hänt att jag svarat ”det vet jag inte” men det gör jag nu. Nu åker man väl på en misstroendeförklaring?

MAATEN!!
Något helt annat. ÅRJÄNGS MARKNAD har funnits åtminstone sen 1750 med ett par smärre avbrott. Trav förekom i gången tid, men bara i oorganiserad form när halv- och helfulla festbesökare körde fort på isen på hemvägen. På isen? Ja, det hölls länge marknad inte bara i september utan även i februari. Slut på det nu.

Men alltsedan Årjängstravets urpremiär torsdagen den 30 september 1936 hör det till att marknadens decibellstarka attraktioner på ett alldeles utmärkt sätt kompletteras av det hemtrevliga klappret från hästhovar en halv kilometer österut. Var inte det vackert formulerat? Jaså, inte.

Hursomhelst får även i år marknadsbesökarna möjligheten till nån timmes avkoppling från värsta trängseln och oljudet genom Årjängstravets försorg. Nio lopp i något som skenbart är en breddloppsdag men inte är det lockar, sanna mina ord, flera tusen till banan. Välkomna!


Helena Jörgensen Arenander heter tränaren till Realistic e Judge Joe, som 6 år gammal tog sin första seger i 14:e starten. Helenas namn antyder en viss koppling till Årjäng. Hon är förstås släkt till Tobbe, vår TV-profil med sinne för lördagsspel. Kristian Lindberg tar  på denna soliga bild från utvändigt läge enkelt hand om sista loppet förra gången, hans tredje vinst för dagen som också betydde avancemang till täten i championligan.

PS. Nästa blogg innehåller ett SCOOP. We say no more!

11 september 2017


Skriv kommentar


Dela med andra!