BISPRINGASPRÅKVÅRD Esomoftast sitter jag på min kammare och småsörjer över utarmningen av vårt vackra gamla språk (svenska). Jag tycker mig ha lyckats återuppliva ord som det tidigare överaxelnsedda enkannerligen (det som på värmländska uttalas schäschillt) vilket jag nu till min fröjd återfinner här och där i åtskilliga texter, inte bara i mina. Däremot har jag inte på många decennier mött bispringa, en annan favorit. Att hjälpa, räcka en hjälpande hand borde eljest vara en bjudande plikt för oss alla, enkannerligen i dessa oroliga tider när tågförseningar, förkylningssymptom, snökaos, uteblivna morgontidningar och andra katastrofer drabbas oss i ett i ett. Då redaktionen häromdagen fick ett mejl från MÅNGÅRIG angående Årjängstravets tävlingsdagar i gången tid, tvekade jag inte minsta om vem det gällde att kontakta för att bispringa mig. Axelson, vårt lokala travorakel! Det tog 18 minuter, innan jag hade svaret: Den senaste reguljära tävlingsdagen vintertid kördes söndagen den 28 februari 1954, alltså lustigt nog exakt på dagen 64 år innan MÅNGÅRIG via cyberspace ställde sin fråga. Lite bonusmaterial bispringer oss Axelson också med. Dagen var en härlig vinterdag, nästan molnfri med svag vind från sydväst och en temperatur om c:a 8 grader minus. Första loppet flaggades av exakt kl 13, när klockorna från Silbodals kyrka klingat ut efter högmässan. Publiksiffran uppgick uppskattningsvis till 1300 och dagsomsättningen blev 89.216 kr, vilket var relativt ordinärt för årstiden.
En väl påpälsad Folke Hjalmarsson hade en lyckosam dag och fick segerdefilera tre gånger: Bernstorp kmtid 1.31,3, Liseman 1.51,9 och Kuva Scott 1.29,6 (dagssnabbast). Övriga vinnare var Blomskogssonen Bengt Nilsson, 24, hade en duktig märr i Kandy e. Solo - Åseby Kajsa. Hon fick så småningom ett rekord neråt 1.40, men 28/2 1954 räckte det med dryga 2 minuter. Bilden i privat ägo. Över till något helt annat. En god Årjängsvän, en pionjär inom trav i TV, en ordkonstnär och glädjespridare har fyllt 70. Du, Hans G Lindskog, gratuleras så här nån vecka för sent (våra pressläggningstider, du vet hur det är).
Jag är inte helt säker, men jag tror, att våra vägar korsades redan för 70 år sedan. Mot slutet av vårterminen i latinlinjens första ring vid Karlstad Högre Allmänna Läroverk flanerade jag en söndagmiddag i Ränna (Kungsgatans västra del) när jag iakttog en elegant dam med hypermodern (gulgråbeige?) barnvagn, vari en rödfnasig unge låg och gallskrek. Det kan ha varit borgmästarinnan som luftade dig! Jag säger inte att det var så, men medge att det i alla fall inte var orimligt! Och, tänka sej, nu har du blitt 70. En gång till: Ett enormt GRATTIS! Två av redaktörens absoluta favoriter sammanstrålar: Hans G Lindskog, här bara 63 och ännu inte med de gråa hår som markerar vishet, och Jörgen Pettersson, runt 40, superduktig amatör i proffsklass numera (Camp Brattås). När fotot togs var han konditor (Claras). Bild: Privat. 2 mars 2018
Skriv kommentar
|