Start
Nyheter Nyheter Insändare Debatt/insändare Kalender Företagsbloggar Blogglänkar Länkakatalog RSS

UNIONSKAMPEN SLUTADE ILLA

               

Åtminstone sen senare delen av 1800-talet har det travtävlats i våra trakter. ”Travets vagga” påstås ha stått här. (Vi syftar då på kallblodstrav, för den varmblodiga varianten kom från Danmark, därom är alla ense.) Eller var Jämtland/Hälsingland först? Men grannarna i väster var ännu tidigare med vaggandet och deras hästar var oftast mindre och kvickare än våra.

Lokala travklubbar arrangerade tävlingar på upplogade banor på någon av våra många sjöar, men ibland kunde det bli så att man använde landsvägen i stället. Det var inte alltid så lyckat.

Hemmansägare Anders Andersson i Stenbyn, Töcksmarks socken, var på hemväg från Norge när han fick sällskap av några norrmän över Hån-fjället. Efter lite skrävel och storordigt snack var det upplagt för en norsk/svensk match om vem som hade den raskaste hästen.

Det bar iväg. Till en början gick allt bra och ekipagen höll någorlunda samma goda fart, men i en nedförsbacke råkade svenskens kärra gå rakt på en sten och ”stjälpte omkull med påföljd att A. fick 3 refben afbrutna och ett inklämt i ena lungan. I sanslöst tillstånd måste han föras till närmaste gästgifvaregård, hvarefter läkare eftersändes, hvilken gaf honom nödig vård.
Tillståndet är betänkligt.”
Notisen är hämtad ur NWT från 22 oktober 1892.
Hur det till slut gick med hemmansägare Anders har jag trots ivrigt bläddrande i gamla tidningslägg inte kunnat få besked om. Men inte lät det precis positivt.

En av alla norska stjärnhästar som gjort oss den äran under årens lopp är Bork Rigel här nedan, lika populär var han än visade sig, vilket var överallt. En enda gång under sin långa karriär kördes han av Cato Antonsen, nästan hemmakusk här i Årjäng och champion 1994. Det blev förstås segerjubel och hej till publiken i Erik Perssons Memorial 1998. Bosse Larsson tog fotot, en av de 500 bilderna i Årjängs jubileumsbok från 2016. (Ett mindre antal ex av boken lär skola finnas kvar i Travmuseet).

Årjäng är den svenska bana som har de tätaste kontakterna med Norge, och så har det varit alltsedan premiären under marknadsdagen 1936. (Fast just den dagen uteblev norskarna med giltigt förfall). Länge kunde vi kröna samarbetet genom ett norsk/svenskt lopp för de allra yppersta. Grannarna skickade hit stjärnor som Baus Tryggsön, Dally Bausen, Vintilla, Spikla och Steggbest, för att bara nämna några.

Det var oftast Marknadstravet som gällde för dessa elitträffar. Nu travkör vi inte längre under denna vår av tradition näst bästa publikdag under året, marknadsdagen. Jag är en av de många som med inte så lite fukt i ögat beklagar detta faktum. Dock har vi erfarit, att Marknad 2020 åter kommer att förgyllas av travsport. Hoppas innerligt att den uppgiften stämmer.
(Däremot är vi väl inte så överväldigande många som närvarade vid premiären den 30/9 1936?)

NY UNIONSKAMP I MORGON
Nåja, tävlandet Norge vs Sverige går vidare, i morgon på Färjestad, där Unionskampen med V75 förhoppningsvis lockar massor av hästfolk från bägge broderländerna. Sen hemmansägare Andersson i Stenbyn råkade illa ut i backen nedanför gränsen har unionen visserligen upplösts, vilket skedde i oktober 1905 just i Karlstad, något som i viss mån berättigar att morgondagens travfest förläggs dit.

Vi som detta år går miste om marknadstrav, får väl handla renkorv av Vild-Hasse i stället.

En annan av kallblodskungarna i Norge hette Slogum Tron. Han regerade i början på 1980-talet. Det stora året var 1984, då han här i Årjäng slog nytt svenskt rekord, alla kallblodskategorier, med 1.24,3/1640. Liksom på den här Erik Widén-bilden kördes han den gången av Gunnar Eggen. En annan som också ofta satt upp bakom den flotte hingsten var den skicklige Jan-Erik Halvardsson, Töcksfors-sonen med rötter i Kroken, Holmedal. 

19 september 2019

Skriv kommentar
Dela med andra!