I ÄLGJAKTSTID

Sedan massor av år har vår bana avslutat sin säsong den här söndagen i oktober för att nordmarkingarna påföljande måndag ska kunna koncentrera sig på höstens näst efter Årjängs-maaten största begivenhet, älgjakten. Så även detta år, även om man som utomstående tycker sig märka att intresset för jakten på senare år avtagit marginellt, möjligen beroende av minskad tillgång på vilt.

50-ÅRSMINNE

En som säkerligen med välbehag minns finaldagen för 50 år sedan är LEIF BERGGREN, som 1968 tog sitt första championat i Årjäng. 12 segrar hade han då skrapat ihop under de 22 tävlingsdagarna. Året därpå blev han återigen hyllad som mestvinnare, då med 15 segrar. 1970 klämde han till med imponerande 29 fullträffar (23 dagar). År 1971 efterträddes han på tronen av Karl-Gösta Edman men återkom 1974 och tog sin fjärde Årjängstitel. På söndag är han på plats för att hjälpa till som prisutdelare.

DRAMATIK 1970
När Leif Berggren för tredje gången skulle lagerkransas som champion tyckte Turgona, en mycket talangfull men egensinnig märr uppfödd hos Magnus i Sandvika utanför Årjäng, att sånt fjant inte passade henne. Hon reste sig på bakbenen, gick runt och trasslade in sig i sargen. Tillskyndande Göte Sandblom, Värmlands mest travfunktionär, fick vänta med kransen tills allt ordnat upp sig.

Arvikagrabben Leif Berggren var till mycket annat en gudabenådad startkusk, något som lade grunden till många av hans framgångar. En annan som har samma rykte om sig är den här finaldagens celebra gäst, Thomas Uhrberg, som utöver detta är en omvittnat skicklig jägare. Dessutom verkar det som om han har Årjäng som något av en lyckobana. Visserligen har han aldrig vunnit Årj Stora (som bäst tvåa bak Nuncio med Tycoon Conway Hall 2016) men under två av våra V75-dagar har han blivit trippelsegrare, 2006 och 2016. Det är han ensam om. Välkommen åter, Thomas!

Många år var Leif Berggren verksam i Italien, men sista gången han fick segerdefilera var i Årjäng 9/8 2015 tillsammans med Åmålshästen Mr Sethos. Nu återstår bara s k Legendlopp för den 78-åriga legenden.

EN YNKA JAKTDAG GAV ÄNKELÔTT
Min egen karriär som älgjägare (drevkarl) imponerar knappast. Även den daterar sig från 1968 och var en enda dag lång. Jag fick av rektor Schlyter inte ledigt från min tjänst som skollärare längre än så. När lördagen kom och jaktbytet fördelades erhöll jag dock trots allt en ungefär lika stor part som de fick som varit med alla tre dagarna. ”Kroken, han får änke-lôtten” sa Gustaf Östeby, den kände travmannen som var jaktledare i Backa/Klevane-laget. Där lärde jag mig ett nytt ord.

Fotnot. Jag tippar att en änke-lôtt var den tilldelning en markägande kvinna fick, när hennes make ställt undan studsaren för gott.

Ett utmärkt utgångsläge i striden om championatet 2018 har Carl Johan Jepson som med sin status som catchdriver hämtar segrar runt om i landet. Han har redan övat in ett klädsamt mästarleende i Vaggeryd, där han tog 6 vinster under de 12 tävlingsdagar den banan har. På söndag måste Mikael J eller Magnus ta tre segrar mer än Calle om de ska gå om honom, något som på förhand verkar mycket svårt.

Totalt ohotad amatörchampion är Arvikakillen Niclas Benzon. Här vinner han den 9 juni ett breddlopp med Bara Joe, något som han gjort ytterligare två gånger. Nästa år kan han  dock inte upprepa detta, eftersom han i år tävlat fler än 150 gånger och därmed inte får vara med när det vankas breddlopp.

Patrik Nilsson, vår rent eminente löpkommentator från Fjugesta, delar efternamn med  Per. som han på bilden intervjuar efter en av Pers  tre Årjängstriumfer. Om Per så önskar kan han räkna hem lärlingstiteln i kavaj, för ingen annan har chans att gå om honom under finaldagen. Själv har han dock två uppsittningar och kan mycket väl skaffa sig en fjärde pinne.