Inga Magnusson
Reportage
HÄNGER PÅ HÅRET
Som gravt slö och slapp jasägare har jag aldrig någonsin frestats att beträda den politiska vädjobanan. Dessutom är jag extremt vårdslös med sanningen, vilket visar sig om inte annat så redan här, i ingressens första mening. För visst har jag många gånger varit lockad av att stå där i riksdagens predikostol och inför 350 andäktiga kollegor med klar och tydlig stämma, utan dialektala dissonanser, kärnfullt få kläda mina åsikter i viktiga dagsfrågor i väl valda ord. Att jag väldigt sällan ägt några sådana åsikter, det är en helt annan sak. Alltid skulle jag väl kunna krysta fram en och annan lillgammal floskel. Huvudsaken är att man låter säker.
MEN, det finns ett oöverstigligt hinder. Jag har inte HÅR till att bli politiker!
Så himla klädsamt, men i begynnelsen svårt att definiera
För att komma nånstans och sticka ut från mängden, måste man kunna göra nåt åt hårväxten. Har man som jag ett normalfett, svårfönat, svårbenat hår, då kan man på sin höjd bli en i mängden, en jämngrå liten kossa i en boskapsbesättning som bara jamsar med och lyder. ”Trycker gul knapp”, som det heter.
Att den här frågan just nu är aktuell är Amandas fel. Eller förtjänst. Fru Lind är vår nya kultur- och idrottsminister, som på riksnivå erhållit en motsvarande funktion som han har, vår egen Ove Lindström, honom som ni säkert sett agera så rent fenomenalt på Facebook. När jag först fick syn på Amanda trodde jag att det hon hade på huvudet var något afrikanskt i konstfullt virad enfärgad batik eller möjligen en rikt ornamenterad kalebass. Eftersom hon är MP fick jag för mig att det hade en djupare innebörd och hade med kampen mot koldioxidutsläpp att göra. Så var det inte. Det var egenproducerat hår. Bara löjligt om jag själv skulle försöka mig på att odla nåt liknande! Det skulle dessutom vara nästan omöjligt att schamponera en gång varannan månad, så som jag gör med nuvarande frisyr.
Det som fascinerade på förre svärmorsdrömmen Anders Borg var den lilla fräcka tofsen i nacken. Snyggt men inte pråligt.
En annan idol är förre finansministern Anders Borg, svärmorsdrömmen som så käckt dinglade med sin lilla knut i nacken. Inte trodde man väl att en minister kunde få se så modern ut? Kunde jag bara få nackhåret att bli långt nog så vore det nog, jämfört med Amanda-projektet, en betydligt mer realistisk idé att ta rygg på Anders. Det är bara det att AB, min idol, numera bara är en ex-dröm för suktande svärmödrar, eftersom han för det första klippt sig, för det andra gift sig och för det tredje dinglat med andra prydnader, på framsidan av Anders, vid något festligt tillfälle. Inte ens i sådana sammanhang, lite mer nöjesbetonade, har jag något att komma med.
Nej jag har verkligen inte mycket ställa upp med i inom politiken. Har helt enkelt inte HÅR. Det får bli att fortsätta som förut och gnälla på allt. Då har manj i alla fall med sig en massa likatänkande.
ÄVEN LOKALT HÄNGER DET PÅ HÅRET.På bilden applåderas vårt eget kommunalråd Daniel Schützer för en i Nordmarken aldrig tidigare skådad mohikanfrisyr. Det är Tankesmedjan Årjäng Förr som klappar händer. Året är 2014. Lägg märke till samtliga övriga närvarande herrars totalt intetsägande hårarrangemang.
Skriv kommentar
