Start
Nyheter Nyheter Insändare Debatt/insändare Kalender Företagsbloggar Blogglänkar Länkakatalog RSS

FORSKARBRAGD

 

Klockan på Kyrkerudsskolans vägg visar på 13.08 den 26 juni 1953 när Gustaf VI Adolf bekantar sig med en annan stor kulturpersonlighet, Edvard Rönnfors. Bilden togs av Fritz Arenö

KUNGLIG FÖREBILD

Vår nuvarande konungs farfar, Gustaf VI Adolf, hade ett brinnande intresse för arkeologi. Aldrig var han så lycklig som när han med sin mårdhårspensel fick ligga på alla fyra nere i en lergrop och pilla bort jord från gamla krukskärvor och benflisor.

I vår bygd har vi en trio engagerade vetenskapare som i den gamle monarkens efterföljd fínner lust i att leta fram och skaffa sig kunskap om vad våra förfäder höll på med. En av dem är den mångkunnige Långelandabon Daniel Larsson, en annan travsportens universalvetare Göran Axelson och den tredje Per-Erik Ström, museiman sedan massor av år. Vad har då de tre hittat?

SENSATIONELLT FYND
Jo, de har återfunnit oersättliga dokument från tidigt 1930-tal, papper som alla tagit för givet vara försvunna för alltid, visande hur och när embryot till Nordmarkens Travbana uppstod och tillväxte. Vilka personer var drivande i den processen, hur såg tidsplanen och de ekonomiska kalkylerna ut och hur sköttes finansieringen?

Torwald Svensson granskar med kännarmin en antik bemålad träask på Silbodals Hembygdsgård. Den porträtterade fadern, riksdagsmannen, RVO Nils tittar på.

Forskargruppen erhöll tack vare tillmötesgående från Elisabeth och Britta Silbe i Långelanda tillträde till vindsutrymmet i det hus häradsdomare Torwald Svensson under ett långt liv i samhällets tjänst bebodde. Denne Torwald var en central kraft vid skapandet av en landbana i Nordmarken och hans ställning som son till riksdagsman Nils Svensson gav tyngd åt hans ord i de flesta sammanhang.

BLIR DETTA ÅRETS KULTURPRISTAGARE?
De trenne forskarna lyckades efter en lång januariförmiddags slit, inte med mårdhårspensel men väl med plasthandskar och munskydd, göra ett fynd som ställer mycken tidigare vetenskap offside. (Skyddsmedlen var de tvungna att bära eftersom ett ansenligt lager duvspillning och råttskit täckte undersökningsytorna). Tack vare deras fynd är det från och med nu dags att som Gustaf VI Adolfs sonson brukar formulera det, vända blad.

Min gamle vän, mentor och arbetsgivare Per-Olof Perman Magnusson hyllar i vårt travsällskaps 50-årsskrift (1986) i ord och bild en åttamannagrupp för arbetet med själva bankroppen, en uppgift de löste på ofattbara 10 sommarveckor. När jag kommenterade detta och menade att det måste ha varit många fler som borde få dela på äran, bytte Perman varje gång samtalsämne. De för honom okända dokument som nu kommit i dagen visar faktiskt att det var 12 eller 13 arbetsgrupper som var i farten med olika ackordsåtaganden och sammanlagt bortåt 100 personer. För att bara ta ett exempel så hade en grupp om 5 karlar Staketet Södra Sidan på sin lott. I den styrkan ingick för övrigt ett par kändisar från Åslanda, Bertil Andersson, sedermera skicklig understarter under många säsonger, och Folke Andersson, far till den välrenommerade travtränaren och pedagogen Carl-Erik Kometen, Hammarö.

FÖRSTA MÖTET
Materialet som nu räddats från förgängelsen är synnerligen omfattande. Det första protokollet är från ett sammanträde den 5 aug 1934, varvid under Torwalds ordförandeskap dryftades placeringen av en ev bana. Sekr Arthur Björnson noterade att N.E.Carlsson från Ärttjärn starkt förordade Töcksfors som bästa alternativ, medan Anders Nilsson, Elofsbyn, tvärt emot sin sockengrannes mening pläderade för Årjäng.

Nästa möte avhölls redan 14 dagar senare, för här gick det undan. Då beslöts att Årjäng skulle få travbanan, men endast under förbehåll att municipalnämnden förband sig att teckna sig för 10.000 kr i aktier. Byggmästare Gunnar Danielsson påtalade brister i utredningen och fick därför, som så ofta sker när någon yttrar sig negativt, i uppdrag att tillsammans med två andra pålitliga herrar, konstnären J.A. Engström och fabrikör Erik Trell, sammanställa en bättre variant. Så skedde tydligen raskt. Om banan borde ha en längd av 900 eller 1000 meter skulle tas med vid bedömningen.

Varning! Medlemskortet är hur äkta som helst, men påskriften är totalt fejkad. Urkundsförfalskning, kallas sådant. Innehavaren har inte betalat ett ruttet öre av sin medlemsavgift.

Sedan bara travade det på. Vi kommer säkert att återkomma till ärendegången. Municipalsamhället Årjäng tecknade så småningom sina 10.000 och enskilda fyllde på. Minimibeloppet 25.000 fulltecknades, och överskreds, i god tid före 14 september 1936. Ibland skedde nog engagemanget i glada vänners lag. En inbetalning per postremissväxel kan möjligen tyda på detta:

Härmed insänder underteknad i Påstremisväxel kr 100 det belopp som jag dåraktigt nog teknade i Årjängs Trafbana.

Jh. Eriksson Årjäng
/Sågare Eriksson, kanske? Vi vet inte/

En som bokat sig för två aktier och var rädd om sitt renommé skickade i rekommenderat brev med fem ordentliga lackstämplar sin likvid i absolut sista stund:

---- Om du /Torwald/ vore vänlig och meddelade Manfred Pettersson så fort du fått dem /pengarna/, i annat fall kunde jag få en stämning på nacken emedan de skulle vara honom tillhanda senast den 14 denna månad.
Töresbyn den 14/9 1936
Med hälsningar vännen Karl Julin

Just nu, februari 2018, arbetar redaktionens ekonomijournalist med en ingående granskning av det kollektivavtal som ingicks i början av år 1936, där även timpenningen fastställdes för alla arbetare. Vi återkommer om detta.

För ögonblicket arbetar majoriteten av oss med förberedelserna inför kommande lördags populära istrav i Töcksmarks Travklubbs regi. Start kl 11.30 som vanligt. Yr.no gissar på svak vind fra sör/sörvest och -4 grader. Välkomna!

5 februari 2018

Skriv kommentar
Dela med andra!