Inga Magnusson
Reportage
SLÄKTHOPP SLÄCKT
Jag är så jävla besviken!
Per Olof Gustaf Hagström, han hittade i Houston, han! Livet är orättvist!
Det började med att Hagström, Mellerudsförfattaren, nämnde att han låtit dna-testa sig och hittat en drös intressanta sjumänningar och andra släktmedlemmar. En av dessa var en genomsympatisk fyr i Houston, Texas. Den hade han redan hunnit hälsa på och haft mycket roligt tillsammans med. Rik som ett troll och liksom flera andra på samma lista, genombegåvat humoristisk.
Jag ville inte vara sämre än Per. 817 kronor kostade det att få en bomullspinne på posten att gnugga fram lite spott med ur käften. Returporto skulle ingå. Ända till Amerika. Sen blev det att gå där och vänta, säkert sju veckor fram och åter till postlådan.
Helt klar var jag redan i förväg på att valloner fanns i bakgrunden. Vallonerna var yrkesskickliga smeder som lockats att från Belgien eller norra Frankrike invandra till Sverige på 1600- talet och några stänk av deras blod tror jag vi alla önskar ha i ådrorna. Min farmor Ingeborg var en mörk skönhet och Irma, hennes äldsta dotter, min faster, såg mer fransysk ut än någon fransyska jag någonsin sett. Fast jag har ju inte sett alla, förstås. Farsans två farbröder var smeder (se där!) i Bergerud och deras far i sin tur tillverkade de vackra smidena i och utanför Holmedals kyrka. Att för 817 spänn få vallonblodet fastställt var egentligen en onödig utgift.
Det jag ville ha bekräftat var något annat: ett inslag från Finland. Eftersom Ingeborg hade rötter i Karlanda och den församlingen gränsar till Finnskogen ligger det nära till hands att tänka sig att någon företagsam yngling därifrån vid tidigt 1700-tal spänt på sig björkskidorna och tagit friarstråten till Sucka eller Hög för lördagsmys med någon av mina förmödrar. Det skulle förklara den obändiga sisu som präglat mig som person så länge jag kan minnas. Oavsett hur svåra strapatser jag utsatts för och oavsett hur jag plågat mig har jag aldrig vikit en tum. Och jag har alltid varit den som suttit kvar längst i bastun!
Häromdagen kom beskedet. Det var rent ut sagt brutalt. Det betydde inte bara att 817 SEK var kastade i sjön (Atlanten) utan att allt annat jag drömt om var slaget i spillror. Där stod i klartext:
XX (mitt namn) är till 100,0 procent skandinav.
Inte en droppe vallon, inte så mycket som en enda finsk spermie inblandad. Och sånt ska man betala pengar för! Det som är mest knäckande är det där sista, 100,0. Hundra komma noll. Det hade väl räckt med 100!
Nej nu kan Per Hagström sitta där i Houston och sörpla bourbon. Hoppas han blir sur i magen. Själv får jag hålla mig till Löfbergs Lila på extrapris.
Nog ser man både vallon och finne i profilen, den skarpa blicken och det fasta käkpartiet. Om man tittar noga. Är inte detta en bredaxlad, handvalkad karlakarl som man lätt kan tänka sig svinga släggan vid ässjan i en sotig smedja ?
Det kan vara Trump själv som ligger bakom den fräcka dna-lögnen om 100,0 % skandinavism.
Ja, Roland, dessvärre har du rätt. "Den här får absolut inte framföra motorfordon före tillnyktring" stod det. Fast på amerikanska. Sen spädde de ut med kranvatten och fick resultatet Skandinav. Lite norsk s k karve (odrickbart men starkt, vanligt på 50-talet)hittade dom också nån liten slank av. Jaja, dä ä mycke elände.
Ättersôm du härstammer frå Nôrre Hôlmedal, se va dä troligen en rätt bra promille sänna gammalt i dä prove.
Tôcke kan ställe tet utta att en vill.
Du är faktiskt jäkligt bra och snygg utan spermierna från valoner och finnar.
Storförtjust i ditt skrivande är jag!
Som Sûckebjönnättling kan du trösta dig med att Sûckingane var Karlandas valloner. Skulle något tekniskt-praktiskt utföras så visste alla att for man till Sûcka blev man alltid hjälpt. Detta är inte taget ur luften utan fritt citerat från slöjdläraren, hembygdskännaren, allvetaren och inte minst prästen Esse Dahlin. Tillika kalänning.