Café Broms
Reportage
Nu är projektet Fiber från hemmet i full gång. Föreningar har bildats och informationsmöten har arrangerats över hela kommunen. Uttrycket ”Fiber från hemmet” betyder precis som det låter; att jobbet och engagemanget kommer från oss själva. Men medfinansieringen som Årjängs kommun fått från Tillväxtverket är en förutsättning att vi tillsammans ska fixa projektet. Den energi och arbetsvilja som redan märkts av är helt otrolig. En kommentar från en äldre herre på ett av mötena var: ”Jag ska vara med”. Han mindes hur det var när samhället elektrifierades och då var det en by i närheten av hans hemtrakt som hade valt att inte ansluta sig och den byn finns inte idag berättade han.
2013 är igång
2013 är igång och vi har mycket framför oss. Planeringen av det efterlängtade nybygget av Silbodalskolan pågår. Detta är en av de största investeringar vi har gjort i kommunen och det är viktigt att satsningen blir bra, den ska hålla under många år framöver.
Andra stora investeringar som skall igång under 2013 är räddningsstationen i Töcksfors och Årjängs nya torg.
Under våren kommer ett samarbete mellan skolan och näringslivet att inledas. Näringslivets framtida behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft kommer att diskuteras. Tillgången på utbildad arbetskraft kommer att betyda mycket för företag och nya etableringar framöver. Som bekant så är möjligheten till försörjning mycket viktig för att människor ska bo och verka i kommunen.
Ytterligare en faktor som blir alltmer nödvändig är tillgången på infrastruktur. Vi förflyttar oss allt mer både fysiskt och via nätet. Pågående Fiberprojekt med snabbt bredband är därför en oerhörd viktig satsning för både boende och näringslivet. Det är många ideella krafter som jobbar hårt med detta nu.
Frågan om hur vi skapar framtidens skola i Årjängs kommun pågår för fullt. Kommunfullmäktige har gett barn o utbildningsnämnden i uppdrag att utreda en ny skolorganisation som klarar de ökade kraven som ställs på kommunen. Den nya skollagen infördes 2011 och innebär bl.a behöriga lärare, stöd till barn med särskilda behov, alla elevers rätt att nå målen och individuell utveckling, tillgång till elevhälsa osv. Vi är idag inte självförsörjande på lärare och har svårt att rekrytera behöriga lärare till en del ämnen. Idag pendlar flera lärare in till kommunen, bl.a från Karlstad. En utredare arbetar med underlaget och kommer att presentera förslag för barn o utbildningsnämnden i slutet av januari.
Vi är i allra största grad beroende av omvärlden och dess kojunktur. Vi har i vår kommun trots detta bra möjligheter till arbete och vi har lägst arbetslöshet i Värmland. Detta mycket tack vare vår arbetsmarknad i Norge. Vi jobbar vidare med våra utmaningar och ser fram emot ett spännande år.
25 januari 2013
Skriv kommentar
God Jul & Gott Nytt Årl
År 2012 är snart till ända och julen står för dörren. Den senaste tidens mörker har lysts upp av vintern som kommit. Jag hoppas ni har möjlighet till lite extra ledighet och kan njuta av denna vackra årstid. Jag tackar alla för gångna året och vi möter 2013 med nya krafter, idéer och utmaningar.
En riktigt God Jul & Gott Nytt År!
21 december 2012
Skriv kommentar
Framtidens skola i Årjängs kommun
För att få en bild över skolsituationen i kommunen och blicka in i framtiden går vi först tillbaka och ser hur det har sett ut.
Kommunen har i alla tider haft många små skolor spridda över ett stort geografiskt område. I tider med dåliga kommunikationer och många barn har detta varit befogat. I takt med att elevunderlaget har minskat har flera skolor lagts ner, den senaste i Lennartsfors år 2007.
I vår kommun har elevunderlaget i grundskolan under en 8-årsperiod minskat med 165 elever och prognosen för de kommande 5 åren pekar mot en ytterligare minskning med närmare 90-tal elever. Antal elever/skola från förskoleklass upp till klass 6 är i dagsläget enligt färska siffror:
Silbodalskolan – 272 Töcksfors – 165 Svensbyn - 61 Holmedal – 51 Stommen – 50 Smolmark – 37 Blomskog – 29 Bön – 22
Därtill kommer friskolan Signebyn med 26 elever.
Högstadierna har totalt 352 elever fördelade på Silbodal – 232 och Töcksfors – 120. Inom några år är antalet högstadielever totalt i kommunen c:a 300.
Av 42 klasser i våra 6 kommunala bygdeskolor har 34 av dessa 10 elever eller färre/klass och 14 av dessa har 0-3 elever.
Det alltmer minskande elevunderlaget och de skärpta kraven i den nya skollagen har gjort att kommunens skolorganisation behöver ses över, vilket görs i många av landets kommuner. När förslaget till nya skollagen kom så varnade SKL(Sveriges kommuner och landsting) för att det i kommuner med många små enheter skulle bli problem att upprätthålla kvaliteten. I februari tog kommunfullmäktige därför beslutet att tillsätta en parlamentarisk grupp med en representant från vardera C, M och FP samt två från S. Även en referensgrupp tillsattes med en representant vardera från fullmäktiges alla sju partier. Syftet var att inom en budgetram som är långsiktigt hållbar höja kvaliteten i skolan och målet att utarbeta ett förslag till organisation och verksamhet för skolan i Årjängs kommun 2013-2023.
Vår förhoppning var att de valda representanterna förutsättningslöst skulle titta på detta och komma med förslag till en långsiktigt hållbar skolorganisation. Det visade sig snart inte vara genomförbart då det enligt vår mening bara var representanterna från Centerpartiet och Moderaterna som hade den inställningen. S ville visserligen ha en förändring men hade redan sitt förslag klart och FP och KD kunde inte tänka sig någon förändring alls. Resultatet blev att man ändå enades om att inom 5 år ska vi ha färre enheter från förskoleklass till klass 9 och att dessa ska leva upp till skollagens krav. Man enades också om att bygget av den nya Silbodalsskolan måste igång snarast för att stå klart under 2014.
Debatten om framtidens skola ska handla om kvalitet och kompetens och hur vi ska leva upp till kraven i den nya skollagen och inte som nu om vilka lokaler och deras placering i kommunen vi ska ha. Det är viktigt att kommunledningen inte faller för populism utan nu tar ett helhetsansvar, visar politiskt mod och vågar prioritera och satsa resurserna på skolans innehåll och kvalitet så att kommunen nu och i framtiden får en likvärdig skola som ger alla elever förutsättningar att klara sig vidare i livet.
4 oktober 2012
Skriv kommentar
Årjäng - en liten kommun med stora möjligheter
En inte alldeles självklar beskrivning men den stämmer bra in på vår kommun. Årjängs kommun har idag knappt 10.000 invånare och här råder bra förutsättningar för en positiv utveckling. Orsakerna till detta är bl.a. läget vid gränsen till Norge, E 18:s genomfart och traditionen av småföretagande och entreprenörskap. Det är ett ovanligt stort intresse för investeringar i kommunen, många av dem är privata men det finns också offentliga.
Kommunen satsar 35 miljoner på reningsverk i Töcksfors. Totala satsningar inom räddningstjänsten med c:a 30 miljoner, en ny räddningsstation i Årjäng och det planeras upprustning i Töcksfors. Staten satsar hela 25 miljoner i Årjäng av de 45 miljoner som avsatts för tillväxt i Värmland. Till det kommer närmare 18 miljoner för Fibersatsningen i kommunen. Den kommer att ge goda möjligheter för internet, telefoni och TV även utanför tätorterna. Bra försörjningsmöjligheter och arbetstillfällen är förutsättningar för en bra utveckling och vår arbetsmarknad är idag en del i en större region. En annan positiv satsning är de 23,4 miljoner som Trafikverket avsatt under 2012 för åtgärder på vägnätet, 500-501 Stommen-Båstnäs, 503 Holmedals k:a-Upsal, 505 Selen-Fölsbyn, 641 Sillerud-Finntorp och 172/177 Ström-Vännacka mot Koppom. Inga investeringar utifrån, vare sig privata eller statliga, kommer hit med automatik. Bakom dem ligger hårt arbete från kommunens sida med information och uppvaktningar.
Från kommunens sida är det viktigt att vi ser de behov våra invånare har men vi måste också lära oss att prioritera så att den kommunala servicen håller god kvalitet. Kommunens inkomster grundar sig på hur många som bor här och vi har, i motsats till andra kommuner i vår storlek, klarat att hålla en stabil befolkningsnivå genom åren. Vi gör nu satsningar genom nybyggnation av Silbodalskolan, en av kommunens största satsningar genom tiderna. En bra skola är nödvändigt för att vi ska vara en kommun som man vill bo i. Att ge bra förutsättningar för barn och unga kommer alla till del.
Vi är, med dagens mått mätt, en relativt liten kommun. Det är viktigt att vi tillsammans ser möjligheterna och lägger energin på att skapa en hållbar framtid med de medel vi har. Förödande för denna möjliga positiva utveckling är intern splittring och bypolitik som exempelvis försöker skapa motsättningar mellan Töcksfors och resten av Årjängs kommun. Kommunsammanslagningen som skedde 1974 var tvingande därför att man redan då, för snart 40 år sedan, insåg att för små kommuner inte klarar sina åtaganden. Det finns ingen vinnare på att se Töcksfors- Årjäng som varandras motsatser. Vi är idag en kommun med goda förutsättningar att möta framtiden om vi väljer att tänka positivt och lägga bypolitiken åt sidan.
Katarina Johannesson Kommunalråd ( C )
9 augusti 2012
Skriv kommentar
Det fanns ett uttryck när man deklarerade som kallades "utgifter för inkomsternas förvärvande".. Att vara sparsam är en dygd, men med vårat geografiska läge och förmånen att ha investeringsvilliga investerare som bär hit pengar utifrån för att bygga upp handel och industri, ter det sig lite knepigt att föstå att sparsamhet är hela lösningen. Boendet är ett problem som kommunen gladeligen överlåter till privata entereprenörer. Men dessa vill förståeligt nog helst bygga större och dyra lägenheter och hus för att göra bästa möjliga affär på jobben. "Det finns ingen bostadskö" uttalas det, men det finns heller inget utbud av billiga små instegslägenheter för ungdomar och för den del också den gruppen människor som idag pendlar in i kommunen för att jobba. Jag är övertygad om att man strax kunde organisera en bostadskö för dylikt boende. Jag hade lätt kunnat hyra ut halva garaget till pendlarboende, om jag bara hade hunnit bygga det färdigt... ;o) På köpet kanske man får skattebetalare i kommunen också.
Läste i tidningen om att Thongruppen vill ta upp kampen med Nordby genom att utöka kraftigt i Charlottenberg. Tankarna går mot en undran: varför inte här ?
Jag tror det beror på snabbare och bättre bemötande där. Jag ser också lite hur man tänker med planeringen av byggandet av bron däruppe, som dom vill göra i egen regi. Uppenbarligen för att ytterligare snabba på och undvika trög administration.
Här i kommunen vill man också utöka, men det är uppenbart att vi har bromsarna liggande på.
Jag tillbringar en del sommardagar i Strömstad och ser en del av kommersen där. Nyligen invides ett nytt "Supersystembolag" vid infarten till staden. Tredubbla köer utanför har det varit de flesta gånger jag har varit i strömstad. dessutom har man ytterligare en butik ca 500 m därifrån. Man måste vara väldigt blind för att inte förstå att detta gynnar övrig handel. Varför får vi inte ett i Töcksfors ?? Det har talats om att såna beslut tas hos systembolaget centralt och att dom av princip inte öppnar butiker för Norskarna. Skitsnack!! Hur förklarar man då bolagen i Strömstad ? Att fösäljningsstatistiken inte visar ett behov kan möjligen förklaras med att utlämningsställets försäljning packas i Forshaga och kommer dom tillgodo.
Jag håller helt med Katarina om att vi måste börja jobba som en kommun, släppa Jante och skippa motsättningarna Töcksfors-Årjäng. Förr fanns dom naturligtvis också, men då på föreningsnivå och med en liten glimt i ögat. Problemet har kommit när Jante har fått en plats på politisk nivå.
Postat av
Lasse i Parkstuga den 17 augusti 2012
Replik till: "Det mullrar av missnöje i väster"
Det mullrar av missnöje i väster. Under den rubriken på NWT:s andraledare läser jag om Årjängs kommun och dess ledning. Att få synpunkter på beslut som tas i kommunen hör till ett kommunalråds vardag. Samtidigt framkommer det i ledaren, som jag utgår ifrån, är NWT:s officiella hållning, uppgifter och påståenden som kräver förtydliganden och förklaringar från min sida.
Årjäng – en mönsterkommun?
Jag håller faktiskt inte med om påståendet att Årjäng har varit en borgerlig mönsterkommun under Kjell Ericsons ledning. Det var mycket bra som hände i Årjängs kommun under den gamla ledningens tid, men att ge Årjäng etiketten mönsterkommun är både naivt och aningslöst. Den uppfattningen grundar jag bland annat på följande:
- Under åren 2000 – 2008 överskred nämnderna tilldelade budgetramar med 8 miljoner/år . Detta missförhållande valde man att bortse ifrån och undvek därmed att tvingas ta flera obekväma beslut.
- Man satsade ivrigt på att köpa, förvalta och till företag erbjuda industrilokaler. Problemet är dock att man valde att bortse från de årliga förlusterna om 4 miljoner kronor. Därtill kommer det eftersatta underhållet på både dessa fastigheter samt övriga fastigheter i kommunens ägo, såsom badhus och skolor. Detta förhållande ger oss stora praktiska och ekonomiska problem idag med ett illa förvaltat fastighetsbestånd.
- Idag dras vi också med följderna av att man i kommunens räkenskaper systematiskt redovisade direkta driftskostnader som investeringar. Det innebär att man redovisade en högre investeringsnivå än vad kommunen i själva verket hade. Detta skapar höga avskrivningskostnader som vi får leva med under lång tid. Kommunens revisorer har (först) nu anmärkt på detta.
- Satsningar på skolan var under ”mönsteråren” små med undantag för satsningarna i Töcksfors och V:a Fågelvik. Den stora förloraren är centralortens skola, Silbodalsskolan. Även här har revisorerna påtalat de stora bristerna. Nu sker en satsning på skolan genom skattehöjningen.
- Ett annat exempel är den tidigare kommunledningens ingångna avtal och pantsättning av bowlinghall till Hotellbolaget. Dessa förhållanden utreds nu, på mitt initiativ, av jurist. Idag kostar detta avtal kommunen 750 000 kronor/år, pengar som vi kunnat använda till annat.
Jag stannar här även om det finns fler exempel.
Som säkert alla förstår, säkert också den tidigare ledningen under ”mönsterkommunens” tid, är det inte långsiktigt hållbart att en kommun drivs på detta sätt. Beslut och åtgärder för att skapa en långsiktig hållbarhet i kommunen tas nu undan för undan. Det är många gånger tråkiga, smärtsamma och impopulära beslut. Till på köpet tar det tid innan resultaten kommer. Jag är dock övertygad om att Årjängs kommun inte vinner på att kommunens ledning faller för populism här.
Demokratins grund
Årjängs väljarkår har valt sitt Kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ. Genom de på valsedlarna angivna namnförslagen besätts fullmäktiges 41 platser. Därmed har man sin plats i fullmäktige under hela mandatperioden OM man inte själv som enskild ledamot begär entledigande från uppdraget. Detta är en grundsten i vårt demokratiska system som en utbytt styrelse i ett enskilt parti inte rubbar.
Moderaterna i Årjängs kommun har nyligen bytt styrelse. Den nya styrelsen driver en tydlig Töcksforslinje. Vid valet 2008 röstade ett antal kommuninvånare på Moderaterna. De röstade på ett parti vars politik omfattade hela kommunen. Jag tycker det är märkligt att NWT på ledarplats anser att de moderater som är folkvalda ska kliva åt sidan bara för att partiet bytt styrelse. Vad skulle detta i så fall leda till i förlängningen? Min uppfattning är att detta om något skulle vara ett hot mot demokratin.
ÅBAB och lagen
Avslutningsvis påstår ledaren att kommunledningen ”nästan demonstrativt” avstår från att bygga hyresrätter i Töcksfors. Vad menar man? Den ekonomiska situationen för ÅBAB, kommunens bostadsbolag, är minst sagt ansträngd efter åren i ”mönsterkommunen”. Det finns idag ett eftersatt underhåll på minst 40 miljoner och man har tagit fram en underhållsplan för första gången i bolagets historia. Bostadsbolaget är i stort behov av konsolidering och behöver 4-5 år på sig för att komma ikapp med underhållet. ÅBAB lyder också under ”Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag”, vare sig vi vill eller inte. Det innebär bland annat att kommunen inte får subventionera sitt eget bolag i nyproduktion. En nyproduktion skulle därför innebära en hyra på 1.500-1.600 kr/m2 och år (ca 7 700 kronor i månaden för 60 m2) . Det är mer än marknaden är beredd att betala.
ÅBAB arbetar också aktivt med uppföljning av bostadskön i kommunen och vi kan konstatera att den kö som man påstår ska finnas i Töcksfors är svår att finna i verkligheten.
Idag byggs privata alternativ i form av bostadsrätter i Töcksfors och kommunen för diskussioner med privata aktörer som är intresserade av att genomföra nyproduktion.
Fram för en enad kommun
Visst mullrar det i väster. Men jag är också klar över ett det är från en liten, om än högröstad, grupp. Det har det gjort i snart 40 år alltsedan kommunsammanslagningen. Nu är det hög tid att lämna bypolitiken. Årjängs kommun idag är en del i en större region där vår arbetsmarknad sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Om vi samverkar i hela Årjängs kommun kan vi utgöra en stark, viktig, positiv och växande part i denna värld. Men då måste vi själva vara överens om att de gamla kommungränserna upphörde att gälla för snart 40 år sedan.
Katarina Johannesson Kommunalråd
30 juli 2012
Skriv kommentar
När det gäller avtalet om bowlinghallen som Katarina skriver om ovan så anser jag att den riktiga knäckfrågan blir. Hur kan Årjängs kommun vara bundna av ett avtal skrivet av två privatpersoner utan någon som helst förankring i något kommunalt forum eller någon delegation.Det finns inte ett protokoll i kommunen som redovisar ett sådant beslut. Enligt min mening ska kommunledningen strunta helt i alla betalningskrav från hotellbolaget och skicka tillbaka ansveret för den här blamagen dit det hör hemma, nämligen till herrar Kjell Eriksson och Bengt Gustafsson.
Postat av
Walter Christofferson den 30 juli 2012
Äntligen är det ”Sommar i Årjäng!”
Äntligen är det ”Sommar i Årjäng!” Så tänker jag nu när vi är mitt i det vackra, varma och ljusa men också har så mycket härligt framför oss. Från mitt arbetsrum ser jag ut över de vackra skogsåsarna, som är så typiska för vår kommun. När man färdas i kommunen slås man av vilken kuperad, sjörik och vacker bygd vi har.
Under året som gått har det utgivits två sockenböcker, en om Karlanda och en om Sillerud. Det är två mycket intressanta och värdefulla verk som visar på de förutsättningar som gällde i våra bygder förr i tiden. Vår kommun - med sin speciella geografi - var isolerad och till vissa delar fattig, innan infrastrukturen gjorde sitt intåg. Vägar har genom åren funnits i olika skepnader, kanalen var en led som öppnade upp mot stora världen. Detta påminns vi om i det årliga ”Amerikabrevet i Blomskog”. Elektriciteten kom för att stanna, tåget kom och gick och nu är det dags för fiber. Landsbygdens utveckling är helt enkelt beroende av infrastruktur.
För etablering och bosättning i hela vår kommun gäller det att antingen förflytta sig fysiskt på ett effektivt sätt och idag inte minst att kommunicera med omvärlden genom fiberns hasighet. Först ut med att bygga den ”elektroniska Motorvägen” var Östervallskog som redan kopplat upp sig och nu följer de övriga kommundelarna efter i en strid ström. Detta viktiga, ideella engagemang som sjuder i våra bygder för fibern, bådar gott för en framtid i ”ljusets hastighet.”
På tal på hastighet så går för andra året i rad en ”Hästkraftshelg” av stapeln i Årjäng i samband med Årjängs Stora Sprinterlopp och V75. Nu är traditionen ett faktum, en gång är ingen gång och två gånger är en vana; så nu hoppas vi på en fortsatt tradition men en fartfylld fest mitt i sommaren, där hästkrafter av olika slag satsar på att komma först.
Motor är som sagt en stor tradition i vår kommun och vi får även i år besök av Packmopedsturnén. Den stannar till i Sillerud i början av augusti och Holmedagarna bjuder på veteransbilsrally första helgen i juli.
Ett nytt stort tillskott för besöksnäringen är etableringen av ytterligare dryga 20.000 kvm handelspark i Töcksfors. Här finns nu, tillsammans med Konsum Värmlands nya satsning i Töcksfors tätort, ett för vår kommuns storlek enormt utbud av handel vilket är mycket värdefullt bl.a ur sysselsättnings-synpunkt.
Hjärtat i vår kommun är det aktiva och engagerande föreningslivet som på olika vis förgyller tillvaron för alla oss som bor och vistas här. I Karlanda har byalaget ett späckat program med aktiviteter och underhållning. Lennartsfors bjuder även i år på bl.a ”Slusejazz” vid kanalen och i Västra Fågelvik är sockenstugan öppen för att mätta magen. Utan dessa eldsjälar skulle inte ens fiber ha sitt berättigande för det är just dessa eldsjälar som driver utvecklingen framåt.
Till er alla önskar jag en riktigt glad sommar.
21 juni 2012
Skriv kommentar
Budgetdags igen
Budgetdags igen
Så är det vår igen och därmed startar diskussionerna om 2013 års budget. Det kan tyckas ”att vi är ute i väldigt god tid”; men att verkställa beslut har jag lärt mig tar tid och då är det viktigt att se till att den finns.
En del förändringar går snabbt andra tar längre tid. Ett mål som jag tidigt satte upp när jag tillträdde uppdraget som kommunalråd var att föra kommunen in i 2010-talet. Nu har det gått drygt 3 år och vi har fortfarande mycket kvar, men en del har ändå hänt. För att kommunens verksamheter ska utvecklas är det viktigt med ett ledarskap som tillåter medarbetare att växa och här har det gjorts stora framsteg. Detta arbete syns kanske inte alltid utåt men är nödvändigt för att vi ska kunna ge våra kommuninnevånare en bra service.
En annan viktig faktor är att den politiska ledningen samarbetar och sätter hela kommunens bästa i centrum. Att föra ”en ansvarsfull ekonomisk politik” innebär att man inte kan vara ”populist” i alla beslut. Jag förstår att det är smärtsamt för de som tror att utveckling inte kräver förändring. Men det är inte alltid så att de som ropar högst har helheten klar för sig.
Som sagt, budgetprocessen är viktig för att vi politiker ska kunna göra rätt prioriteringar. Och vi har som jag tidigare nämnt en bit kvar innan vi är i fas med 2010-talet. De mest påtagliga exemplen på eftersläpningar är Silbodalskolan, där investeringar borde gjorts för många år sedan. Här arbetas nu med förslag på nybyggnation och planändringar för området är på gång.
Även kommunens arbetsformer behöver moderniseras. Som ett exempel har vår IT-miljö varit gravt eftersatt och servrar, fiber och maskinpark byts successivt ut och säkerhetsaspekter och verktyg som behövs för att kommunicera och fungera i ett modernt samhälle kräver fortsatta investeringar.
Ett annat exempel där vi är tillbaka på 70-talet är räddningsstationen i Töcksfors. Där startas nu i dagarna en utredning som skall genomlysa och ta fram förslag på vilka åtgärder som krävs för att få räddningsstationen godkänd ur arbetsmiljösynpunkt och kunna serva den stora expansion som sker bland företagen.
Det är inga små ”kliv” som måste tas men ”bollen” är i rullning och vi kommer så småningom ikapp med tiden.
Katarina Johannesson ( C )
30 april 2012
Skriv kommentar
Kreativa lösningar för fler bostäder i Årjängs kommun.
Kreativa lösningar för fler bostäder i Årjängs kommun.
Av Katarina Johannesson Årjäng Söndag 25 Mars, 2012
Kommentarer (0)
Boende är väldigt viktigt för att vi ska vara en attraktiv kommun och det är även viktigt att det finns boendealternativ för olika skeenden i livet. Idag finns det t. ex 930 hyreslägenheter i bostadsbolaget, vilket är ett högt antal om vi jämför med andra kommuner, men ändå finns det kö och de privata aktörer vi pratat med har i stort sett fullt. ”Så bygg fler billiga lägenheter” är en uppmaning som vi politiker ofta får.
Men att bygga nytt och billigt är inte helt enkelt. Den nya lagen för bostadsbolag innebär att produktion av lägenheter måste ske på lika villkor för privata och offentliga aktörer. Hyreskostnaden får alltså inte sponsras av kommunen och det gör att det är svårt att bygga helt nytt. En hyreskostnad för nyproduktion hamnar enligt den senaste kalkylen vi tagit fram på c:a 1 400 kr per m2 vid full uthyrning och det måste jämföras med medelhyran i Årjängs kommun som ligger på ca 850 kr per m2.
Här gäller det alltså att hitta olika och kreativa lösningar. En snabb och prisvärd åtgärd är att flytta kommunala verksamheter, som t. ex barnomsorg från hyreshusen till andra lokaler. Genom en sådan aktion friställs lägenheter. För att ytterligare få fram fler hyresrätter planerar bostadsbolaget att flytta den egna verksamheten under ett tak till Järnvägsstationen och att göra i ordning lägenheter på övervåningen. Därmed räddas också Järnvägsstationen från rivning.
Hur ser efterfrågan och tillgången på bostäder ut de kommande åren? För att kommunen och Årjängs Bostads AB skall få ett bra beslutsunderlag skall en bostadsförsörjningsplan tas fram. Vi ser att den aktuella bostadskön har legat konstant under ett antal år. Det är också viktigt att veta om det är potentiella inflyttare och hur stor del av behovet som är övernattningslägenheter- och rum för korttidsboende. Här kan det förhoppningsvis finnas en kundgrupp för privata uthyrare.
Glädjande finns flera privata aktörer som både har byggt nytt, byggt om och planerar att bygga fler lägenheter. Ett dagsaktuellt exempel är Prästnäset i Töcksfors, där det uppförs 20 bostadsrätter med ett väldigt attraktivt läge. Tillskottet av dessa lägenheter med egna bryggor innebär ett nytt attraktivt boendealternativ som vi hoppas ska generera omflyttning och därmed fler boendealternativ.
25 mars 2012
Skriv kommentar
Ja jag är väll den som har skrivit flest inlägg på denna sida och då måste jag va den som går ut och skriver också att jag var i Kommun huset idag och träffade Katarina och Peter Månsson och jag måste ju säga att det var faktiskt ett av dom trevligare och mest givande möten jag haft . i mailen från Katarina så hade hon och Peter avsatt en timma med mig men det slutade med nästan 3 timmar och det är ju helt klart nått som fler skulle behöva göra för att få en tydligare bild av vad som händer i kommun och hur pengar fördelas mellan dessa samhällen . men jag kan ändå inte sluta fundera på hur ett torg kan kosta dryga 6 miljoner . men allt annat jag fick med mig efter nästan 3 timmar gör att jag sväljer den summan . får ändå ge Peter och Katarina en eloge för bra information om vad som kommer hända i Töcksfors
Postat av
Jens Albinsson Töcksfors den 13 april 2012
Håller med Jens, man måste prioritera, Katarina skriver väldigt mycket om vad som skall hända i Årjäng. Jag vet att det även i Töcksfors kommer att flyttas på barnomsogen. Men det generera inte nog med lägenheter, om man med detta förfarande lyckas skapa 5 - 10 lägenheter, så är behovet mångfalt fler. Många
med mig har "tjatat" om fler lägenheter i Töcksfors. Nya affärsidkare i det nya köpcentrat skriker efter lägenheter. Vi har en möjlighet som vi måste ta vara på, det hjälper inte hur många lägenheter man lyckas
skapa i Årjäng när behovet är mångfalt större
i Töcksfors. Katarina hänvisar till det privata byggandet här, men en ungdom kan inte
köpa sig en bostadsrätt. Nej starta omgående,
vi har förlorat nog med tid, byggande av hyreslägenheter i Töcksfors.
Postat av
Kenneth C. den 28 mars 2012
Många som sitter och bestämmer i denna kommun skulle behöva gå en kurs i hur man prioriterar kommunala skattepengar i denna kommun ... är det möjligt att lägga ut 6 miljoner kronor på ett torg när det finns en undermålig räddningsstation i Töcksfors som mycket väl skulle behöva dom pengarna .... hur många lägenheter man skulle få för 6 miljoner vet jag inte direkt men säkert 4 st och det genererar 100 % mera i intäckter än vad ett grönområde på torget ger tillbaks .. snälla ni som sitter och bestämmer förstör inte kommun mera än vad som redan är gjort ..och jag hoppas många tar sitt förnuft till fånga och röstar rätt inför näst kommande val ..
Postat av
Jens Albinsson den 28 mars 2012
Fiber från hemmet i full gång
”Fiber från hemmet”
Fullsatt Fibermöte i Holmedal.
För att bli medlem i nätföreningen betalar man 200:- i medlems/årsavgift. När föreningen fått tillräckligt med medlemmar görs en projektering och man får information om vad anslutningskostanden blir, det är först då man bestämmer sig för att vara med. Vi har kommit olika långt i föreningarna men flera närmar sig projektering. Bra bredband är en infrastruktur som är nödvändig för att vi ska ha en levande kommun, där människor kan bo och verka där de vill.
Östervallskog är fiberpionjärerna, med sitt ”Grensnet” och ligger steget före. Här tog man saken i egna händer och såg behovet av bredband för telefoni, data och tv när Telia stängde ner koppartråden. De har gjort ett helt fantastiskt jobb och har själva lyckats få till riktigt bra medfinansiering av offentliga medel. De första fastigheterna är nu inkopplade med 100 mbit/s i ”stockväggen” och detta goda exempel får lysa som vägledning till oss andra.
3 mars 2012
Skriv kommentar
Allsköns fullträffar, helhetslösning för skola/utbildning och besök av Erik A Eriksson
26 augusti 2010
Dela med andra!
