Replik till: "Det mullrar av missnöje i väster"

Det mullrar av missnöje i väster. Under den rubriken på NWT:s andraledare läser jag om Årjängs kommun och dess ledning. Att få synpunkter på beslut som tas i kommunen hör till ett kommunalråds vardag. Samtidigt framkommer det i ledaren, som jag utgår ifrån, är NWT:s officiella hållning, uppgifter och påståenden som kräver förtydliganden och förklaringar från min sida.

Årjäng – en mönsterkommun?
Jag håller faktiskt inte med om påståendet att Årjäng har varit en borgerlig mönsterkommun under Kjell Ericsons ledning. Det var mycket bra som hände i Årjängs kommun under den gamla ledningens tid, men att ge Årjäng etiketten mönsterkommun är både naivt och aningslöst. Den uppfattningen grundar jag bland annat på följande:

- Under åren 2000 – 2008 överskred nämnderna tilldelade budgetramar med 8 miljoner/år . Detta missförhållande valde man att bortse ifrån och undvek därmed att tvingas ta flera obekväma beslut.

- Man satsade ivrigt på att köpa, förvalta och till företag erbjuda industrilokaler. Problemet är dock att man valde att bortse från de årliga förlusterna om 4 miljoner kronor. Därtill kommer det eftersatta underhållet på både dessa fastigheter samt övriga fastigheter i kommunens ägo, såsom badhus och skolor. Detta förhållande ger oss stora praktiska och ekonomiska problem idag med ett illa förvaltat fastighetsbestånd.

- Idag dras vi också med följderna av att man i kommunens räkenskaper systematiskt redovisade direkta driftskostnader som investeringar. Det innebär att man redovisade en högre investeringsnivå än vad kommunen i själva verket hade. Detta skapar höga avskrivningskostnader som vi får leva med under lång tid. Kommunens revisorer har (först) nu anmärkt på detta.

- Satsningar på skolan var under ”mönsteråren” små med undantag för satsningarna i Töcksfors och V:a Fågelvik. Den stora förloraren är centralortens skola, Silbodalsskolan. Även här har revisorerna påtalat de stora bristerna. Nu sker en satsning på skolan genom skattehöjningen.

- Ett annat exempel är den tidigare kommunledningens ingångna avtal och pantsättning av bowlinghall till Hotellbolaget. Dessa förhållanden utreds nu, på mitt initiativ, av jurist. Idag kostar detta avtal kommunen 750 000 kronor/år, pengar som vi kunnat använda till annat.

Jag stannar här även om det finns fler exempel.

Som säkert alla förstår, säkert också den tidigare ledningen under ”mönsterkommunens” tid, är det inte långsiktigt hållbart att en kommun drivs på detta sätt. Beslut och åtgärder för att skapa en långsiktig hållbarhet i kommunen tas nu undan för undan. Det är många gånger tråkiga, smärtsamma och impopulära beslut. Till på köpet tar det tid innan resultaten kommer. Jag är dock övertygad om att Årjängs kommun inte vinner på att kommunens ledning faller för populism här.

Demokratins grund
Årjängs väljarkår har valt sitt Kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ. Genom de på valsedlarna angivna namnförslagen besätts fullmäktiges 41 platser. Därmed har man sin plats i fullmäktige under hela mandatperioden OM man inte själv som enskild ledamot begär entledigande från uppdraget. Detta är en grundsten i vårt demokratiska system som en utbytt styrelse i ett enskilt parti inte rubbar.

Moderaterna i Årjängs kommun har nyligen bytt styrelse. Den nya styrelsen driver en tydlig Töcksforslinje. Vid valet 2008 röstade ett antal kommuninvånare på Moderaterna. De röstade på ett parti vars politik omfattade hela kommunen. Jag tycker det är märkligt att NWT på ledarplats anser att de moderater som är folkvalda ska kliva åt sidan bara för att partiet bytt styrelse. Vad skulle detta i så fall leda till i förlängningen? Min uppfattning är att detta om något skulle vara ett hot mot demokratin.

ÅBAB och lagen
Avslutningsvis påstår ledaren att kommunledningen ”nästan demonstrativt” avstår från att bygga hyresrätter i Töcksfors. Vad menar man? Den ekonomiska situationen för ÅBAB, kommunens bostadsbolag, är minst sagt ansträngd efter åren i ”mönsterkommunen”. Det finns idag ett eftersatt underhåll på minst 40 miljoner och man har tagit fram en underhållsplan för första gången i bolagets historia. Bostadsbolaget är i stort behov av konsolidering och behöver 4-5 år på sig för att komma ikapp med underhållet. ÅBAB lyder också under ”Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag”, vare sig vi vill eller inte. Det innebär bland annat att kommunen inte får subventionera sitt eget bolag i nyproduktion. En nyproduktion skulle därför innebära en hyra på 1.500-1.600 kr/m2 och år (ca 7 700 kronor i månaden för 60 m2) . Det är mer än marknaden är beredd att betala.

ÅBAB arbetar också aktivt med uppföljning av bostadskön i kommunen och vi kan konstatera att den kö som man påstår ska finnas i Töcksfors är svår att finna i verkligheten.
Idag byggs privata alternativ i form av bostadsrätter i Töcksfors och kommunen för diskussioner med privata aktörer som är intresserade av att genomföra nyproduktion.

Fram för en enad kommun
Visst mullrar det i väster. Men jag är också klar över ett det är från en liten, om än högröstad, grupp. Det har det gjort i snart 40 år alltsedan kommunsammanslagningen. Nu är det hög tid att lämna bypolitiken. Årjängs kommun idag är en del i en större region där vår arbetsmarknad sträcker sig långt utanför kommunens gränser. Om vi samverkar i hela Årjängs kommun kan vi utgöra en stark, viktig, positiv och växande part i denna värld. Men då måste vi själva vara överens om att de gamla kommungränserna upphörde att gälla för snart 40 år sedan.

Katarina Johannesson Kommunalråd