Inga Magnusson
Reportage
Mjölkpoducenten med mjölk och Nya Zeeland i tankarna
För några årtionden sedan, för sådär 20-30 år sedan fanns det många lantbrukare i Årjäng. Det fanns många små livskraftiga jordbruk kring åkrarna och de producerade mjölk, kött och spannmål.
Sedan dess har förutsättningarna ändrats och antalet lantbrukare har minskat drastiskt. De aktiva gårdarna har blivit färre men samtidigt har flera av lantbruken som överlevt växt och blivit större. Det finns idag ca fem mjölkbönder runtom i kommunen som producerar mjölk i relativt stor skala. En av dem är Tommy Dahlin som bedriver sin verksamhet på sin gård i Bäckevarv.
Tommy växte upp på gården och drev jordbruket tillsammans med sin far fram till 1989 då han fick möjlighet att köpa egendomen för att på egen hand ta över driften. I samband med övertagandet satsade han också för framtiden och utvidgade produktionen från 20 till 50 mjölkkor.
Under årens lopp har verksamheten växt med jämna mellanrum och idag finns det 80 mjölkkor i ladugården i Bäckevarv. Rörelsen sysselsätter idag både Tommy och hans son Martin på heltid året runt samt att ytterligare arbetskraft hyrs in vid behov. Företaget betecknas som en ”Normalstor” enhet i svensk mjölkproduktion.
Bondepraktikan i all ära men för att få förtjänst i en mjölkproduktion krävs det mer. Lantbruk kräver som alla andra företag en noggrann planering och ett stort kunnande för att nå positiva resultat. Tommy Dahlin har kunskapen och kan det här med mjölk. Det märks. Erfarenhet och kunnande är viktiga faktorer men framförallt verkar det också finnas ett genuint intresse.
Martin, Tommy och Buster
För att nå en önskad produktionsnivå och lönsamhet måste man säkerställa ett jämt bestånd av mjölkproducerande kor. Därför har Tommy utöver de 80 mjölkkorna även ett stort antal ungdjur på tillväxt. De ca 100 ungdjuren får inte plats i Bäckevarv så de är inackorderade hos Silbe i Långelanda. Några av ungdjuren kommer att gå till slakt medan merparten kommer att ersätta de nuvarande mjölkkorna som med tiden kommer att falla ifrån.
Svensk röd och vit boskap (SRB) och svensk Låglands- boskap, svart/vita (SLB)
Ungdjuren som blir mjölkkor ersätts i sin tur av nya kalvar som blir till genom seminering. Kalvarna går sedan på tillväxt för att i sinom tid ta sin plats som mjölkproducenter.
Korna i ladugården semineras varje år och en produktiv ko kan få så många som 10 kalvar under sin livstid.
Tommy sköter semineringen själv och använder ett beprövat system för att hålla reda på sinperioder (tom på mjölk), laktation (mjölkperiod), dräktighet och när varje ko ska kalva.
Tajming är A och O när det gäller seminering. En ko är brunstig endast ett dygn var tredje vecka så det gäller att vara uppmärksam på deras beteende.
Tavlan på väggen är full med orangea prickar som indikerar att det är många kalvar på gång så Tommy har lyckats tyda tecknen på brunst väl.
Mjölkpriset är också en viktig faktor som ligger till grund för hela affärsidén. Det literpris som Tommy får av uppköparen bestäms utifrån världsmarknadspriset. Och världsmarknadspriset bestäms utifrån tillgång och efterfrågan, i hela världen. Så det är inte konstigt att Tommy går omkring i Bäckevarv och tänker på vad som sker i Nya Zeeland och Kina, då de är två viktiga aktörer på världsmarknaden när det gäller mjölkprodukter. Om konjunkturen är låg i Kina så importeras mindre mängd mjölkpulver vilket i sin tur påverkar världsmarknadspriset på mjölk negativt. Sverige importerar och exporterar mjölkprodukter motsvarande 50 000 kossors årliga mjölkproduktion. Exportvarorna från Sverige till bland andra Kina består till stor del av mjölkpulver som till viss del producerats i Bäckevarv.
Av gräs, till gräs.
-För tillfället ligger mjölkpriset högt, ca 3,7 kr/l, och förutsättningarna är gynnsamma för mjölkproduktion. Men det betyder inte per automatik att lönsamheten alltid är god när mjölkpriserna är höga.
Om mjölkpriset är högt samtidigt som till exempel utsädet och dieselpriset är högt så ökar ju inte lönsamheten säger Tommy.
-För ungefär två år sedan, fortsätter Tommy, var det en turbulent tid bland mjölkbönderna runt om i Sverige. Många bönder kastade in handduken och lade ner sin verksamhet för gott. Orsaken var att produktionskostnaden var för hög samtidigt som mjölkpriset var alldeles för lågt.
Mjölkproduktionen i Bäckevarv blev också påverkad under de usla åren men inte såpass mycket att det var fara för nedläggning.
För att klara utfodringen av alla djur så förfogar Tommy över ca 300 hektar åkermark. Det är både egen mark och arrenderad mark. Den arrenderade delen ägs av tillsammans 60 olika markägare. En bra säsong kan han skörda åkrarna tre gånger och gräset, eller vallen som det också kallas, transporteras sedan till två stora silos som finns i nära anslutning till ladugården. Där ensileras gräset för att sedan blandas med inköpt kraftfoder. Kossorna äter med välbehag och deras juver blir fulla med mjölk.
Kossorna som är av den lydiga arten går nästan självmant till den så kallade mjölkgropen för att bli mjölkade. Mjölken pumpas genom rörsystemet fram till tanken där den kyls ner.
Mjölkningen sker två gånger per dag och mängden varierar mellan 1500-2500 liter per dag
-Kyltanken rymmer 5000 liter mjölk och den töms i regel varannan dag. Det är Arla som köper mjölken och de transporterar den vidare till ett mejeri i antingen Götene eller Stockholm säger Tommy.
Kossorna producerar mjölk större delen av året och den totala mjölkproduktionen i Bäckevarv uppgår till hela 800 000 liter varje år.
En ko ger vanligtvis mjölk fram till en ålder av 12-13 år men mängden minskar i takt med åldern. Gamla kor ersätts med unga fräscha kor som gått på tillväxt.
Korna äter och idisslar och ser ut att trivas gott inomhus och gör inget större väsen av sig.
-Så länge de har mat så är de nöjda berättar Tommy och säger också att de annars blir lätt förtjusta och ystra av nyheter, som nya betesmarker till exempel
-Det är vår nu och det är väl snart dags att släppa ut dom på bete?
-Ja framme i maj månad räknar jag med att bjuda åskådare på ett ”kosläpp” säger Tommy.
-När korna går ute blir det väl ett merarbete med att få hem dom till mjölkningen två gånger varje dag?
-Ja det blir det men samtidigt blir det mindre jobb med renhållningen i ladugården så varje årstid har sina för och nackdelar berättar Tommy.
Att sia om framtiden är svårt i de flesta branscher och mjölkproducenter har det inte lättare än andra med den saken.
Det finns mycket att fundera på inför framtiden men idéer och visioner saknas inte. Mjölkproducenten i Bäckevarv ser i alla fall framåt när det gäller utveckling och expansion.
Om alla bitar faller på plats och priser och konjunkturer rör sig inom rimliga nivåer ska man nog inte bli förvånad om man i Bäckevarv inom några år får se ett nybygge av modernaste sort.
Kanske kan man vänta sig ett framtida kosläpp med 250 kor.
Skriv kommentar
