Frågor och svar om skolan.

Några frågor och svar om skolan.

· Hur kan man komma fram till ett förslag på ny skolorganisation så snabbt utan att fundera på konsekvenserna?

Svar: Det är ingen ny frågeställning. Diskussionen om en förnyelse av skolorganisationen har pågått under flera år eftersom antalet elever i kommunen stadigt har minskat. Det har länge funnits en medvetenhet om att vi till slut måste se verkligheten som den är och rätta munnen efter matsäcken. Olika underlag och analyser har tagits fram. Men den tidigare politiska ledningen har inte haft viljan att lyfta frågan.

 

· Centern lovade ju inför förra valet att bevara bygdeskolorna och högstadierna. Hur kommer det sig att man bryter dessa vallöften?

Svar: Sedan valet 2010 har vi påverkats av förändringar som vi inte rår över. En sådan är den nya skollagen. Det är staten som stiftar lagarna och ger oss kommuner i uppdrag att bedriva skolverksamhet utifrån de kvalitetskrav som finns i lagstiftningen. En kommun har samma skyldighet som en privatperson att följa svensk lag. Skollagen säger bl.a. att:

• Vi ska ha behöriga lärare i alla ämnen

• Alla elever har rätt till stöd och bli godkända

 

Med den skolstruktur vi har idag så är det i stort sett omöjligt att uppfylla statens kvalitetskrav när det gäller ovanstående. I valet 2010 hade vi bl.a. målsättningarna att:

• Bevara bygdeskolor så länge elevunderlaget medger

• Ha en gemensam högstadieorganisation med två enheter

Elevunderlaget i de minsta bygdeskolorna är nu för lågt för att vi ska kunna uppfylla kraven i den nya skollagen. En gemensam högstadieorganisation med två enheter är inte möjlig enligt rådande regelverk. Därför lägger vi nu fram förslag på förändringar. Skolan måste utvecklas i takt med tiden.

 

 

· Är det verkligen så att hemtjänsten kan bli drabbad om Bön och Blomskogs skola blir kvar?

Svar: Ja. Vi har färre antal barn i skolan samtidigt som fler av oss blir äldre. Våra skattepengar måste fördelas efter behoven i kommunen. När antalet skolelever sjunker och antalet äldre ökar så måste vi minska kostnaderna inom skolan så att vi kan öka dem inom äldreomsorgen i takt med att behoven där ökar.

 

Kommunens ekonomi bygger på de skatteintäkter vi får. Dessa är bl.a. beroende på hur sysselsättningen ser ut i hela Sverige och konjunkturen. Ekonomin har befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2008. I och med det så har skatteintäkter inte ökat på det sätt som skulle behövas för att alla skulle kunna få mer. Våra kärnområden är barnsomsorg, skola och äldreomsorg och det är mellan dem som det mesta av resurserna måste fördelas.

 

· Varför tycker ni att vi inte kan ha kvar två högstadier?

Svar: Med de stora behov av bättre lokaler som finns både på Silbodal och i Töcksfors räcker inte våra pengar till för att bygga på båda ställena. Antalet högstadieelever sjunker ner till närmare 300 sammanlagt i hela kommunen. Det är svårt att bedriva en undervisning med bl.a. språkval för eleverna och klara bemanning med behöriga lärare på två så pass små högstadier. Tanken innan valet var att det skulle vara en högstadieorganisation med två enheter för att bättre klara bemanningen men det medger inte den nya skollagen som infördes 2011.

 

· Hur kan det bli bättre kvalitet på en stor skola med stora klasser?

Svar: I vår kommun har vi med dagens mått mätt ingen skola som är stor och vi får det inte efter nedläggning av Bön och Blomskog heller. En större skola betyder inte självklart stora klasser. Exempelvis så har de två klasserna med årskurs 1 som börjar på Silbodalskolan nu till hösten 2013, endast 16 respektive 17 elever. Större klasser kan i viss utsträckning delas i mindre grupper. Detta styrs av skolledningen på respektive skola. Ett samlat högstadium i kommunen blir inget stort högstadium. Det kommer att bli fler parallella klasser och man försöker fördela klasser utifrån hur många elever varje årskull har. Alltså ska inte varje enskild klass bli för stor.

 

En skola av normalstorlek har större möjligheter att rekrytera och anställa behöriga lärare. För att eleverna ska nå målen i läroplan och kursplan så behöver de ha lärare som är både behöriga och skickliga. Där finns också möjligheter att ha stödresurser som kan gå in i klasser vid behov. Speciallärare kan anställas för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd med sitt lärande, exempelvis dyslexi. Skolbibliotek och tekniska hjälpmedel i undervisningen finns större möjligheter att ha på en skola som är normalstor. Alla barn har idag rätt att få den hjälp de behöver för att nå skolans mål.

 

 

· Finns det verkligen inget annat sätt att hitta pengar till skolan än genom att lägga ner skolor?

Svar: Jo, vi kan lägga ner kommunala musikskolan eller familjecentralen för det är verksamheter som en kommun inte är skyldig att ha. Men det skulle ändå inte räcka på sikt eftersom elevantalet fortsätter att minska. Så det vill vi inte göra. Både musikskolan och familjecentralen är mycket viktiga för kommunens alla barn och deras föräldrar.

 

Sen är det ju så att förändringen av antal skolor har flera orsaker. Det handlar delvis om ekonomin men också om behöriga lärare och minskat antal elever. Ju färre elever det blir på en skola desto dyrare blir det per elev. Vi har redan i dag svårt att rekrytera lärare till alla tjänster och fler enheter gör det ännu svårare. Dessutom ska alla lärare vara behöriga och lärare idag har oftast behörighet endast i ett fåtal ämnen vilket gör att det kommer att krävas fler lärare per enhet.

 

· Hur mycket måste skatten höjas för att finansiera ett nytt högstadium, renovera och bygga om LM-skolorna i Årjäng och Töcksfors samtidigt som Blomskog och Bön finns kvar?

Svar: Vi höjde skatten inför 2013 med 50 öre för att klara att bygga det nya högstadiet. Vi har idag en skattesats som ligger över medel i Värmland och skulle vi höja skatten ytterligare skulle vi riskera att få så hög kommunalskatt att människor inte vill bo kvar eller flytta hit.

 

· Om inga förändringar sker, hur mycket måste skatten höjas då?

Svar: Vi måste hålla våra budgetramar för att inte höja skatten. Problemet är att våra tätortsskolor är så undermåliga lokalmässigt att satsningar måste ske och då kommer det att krävas att förändringar görs för att klara ekonomin.

 

· Går det inte att lägga ner de minsta skolorna och behålla bägge högstadieskolorna?

Svar: Antalet högstadieelever är totalt närmare 300 och det är svårt att bedriva en bra undervisning på två enheter. Med ett nytt högstadium får alla elever möjlighet till bättre valmöjligheter när det t.ex. gäller språk, estetiska ämnen, ma/no och det är lättare att rekrytera behörig personal.

 

· Handlar allt detta om röstfiske i de östra delarna av kommunen?

Svar: De här förslagen till ny skolorganisation handlar om att ta ansvar för hela kommunen och alla elever. Vi är en kommun. Alla barn i vår kommun ska ha en bra skola, med hög kvalitet, oavsett vilken del av kommunen de bor i. Inför det här förslaget har ingen sneglat på väderstrecken utan enbart på det faktaunderlaget.

 

· När kommer låg- och mellanstadieskolorna renoveras?

Svar: Barn och utbildningsnämnden har uppdraget att planera för renovering av låg- och mellanstadierna på tätortsskolorna och beräkna kostnaden för att arbeta in i budgeten. Det finns redan ett arbete igång tillsammans med personalen för att se över lokalbehovet och förbereda för genomgripande renovering. Det är viktigt att de som är närmast verksamheten får komma med synpunkter redan från början. Men först måste högstadiet färdigställas för att ytor och lokaler skall frigöras. 2015 bör arbetet komma igång om budgeten medger start då.

 

· Varför byggs det ett nytt högstadium innan man renoverar och bygger om låg- och mellanstadieskolorna i Årjäng och Töcksfors?

Svar: Frågan om högstadiet måste lösas först för att ge utrymme till tätortsskolornas låg och mellan.

 

· Hur går det med landsbygden om bygdeskolorna blir borta?

Svar: Kommunens uppdrag från regeringen är att bedriva en bra utbildning för våra barn. Landsbygdsutveckling är inte skolans uppdrag utan det är vi som bor på landet tillsammans med myndigheter och företag som ska ge förutsättningarna att verka och bo på landsbygden. Här är bra kommunikationer som bra bredband och bra vägar en avgörande faktor så människor kan förflytta sig till och från arbete, skolor samt med bredband koppla upp sig. Därför är det pågående fiberprojektet en viktig del i landsbygdsutvecklingen.

 

· Vill inte Centerpartiet att landsbygden ska utvecklas?

Svar: Centerpartiet vill att landsbygden ska utvecklas, det har alltid varit en hjärtefråga för partiet. Då måste vi lyfta blicken och acceptera att behov/efterfrågan förändras. Utveckling innebär förändring, vi måste anpassa landsbygden till hur dagens behov ser ut. Att bevara för bevarandets egen skull eller av nostalgiskäl är ingen utveckling. Vi har aldrig förr haft så nära till världen som idag med ny teknik och bättre infrastruktur.

 

· Det pratas mycket om skollagen. Vad i denna är det som säger att det inte går att ha små skolor på landsbygden kvar?

Svar: Det handlar om att vi inte kan uppfylla de krav på kvalitet som den nya skollagen ställer när det gäller behöriga lärare och barn i behov av särskilt stöd, men också bl.a. kraven på skolbibliotek och tekniska hjälpmedel. Sen finns en ekonomisk aspekt på det hela. Det kostar betydligt mer per elev att bedriva undervisning i små skolor och en stor del av de kostnaderna handlar om lokaler och kringkostnader, inte om undervisning.

 

· Hur stora klasser vill Centerpartiet ha?

Svar: Politiker kan inte gå in och styra hur stora klasserna i skolan ska vara. Det är en fråga för skolledningen att avgöra och beror på förutsättningarna på den enskilda skolan. Det finns forskning som säger att undervisningen bland de yngsta barnen i skolan gynnas av att man har en mindre gruppstorlek. Äldre barn blir däremot inte på samma sätt mer framgångsrika av att gå i en mindre klass.

Det handlar alltså inte så mycket om hur stora klasserna är, utan om att man på en normalstor skola kan ha stödresurser som går in och delar klasserna vid behov eller skapar mindre grupper. Det blir mer flexibelt och resurserna kan sättas in där de bäst behövs.

· Hur kan man prata om dålig ekonomi när skatteutjämningen ger stora tillskott kommande år?

Svar: För att alla kommuner ska ha ungefär samma möjlighet att ge service har vi ett utjämningssystem bland landets kommuner. Senaste revideringen av systemet gjordes på 90-talet och saker har förändrats. Om förslaget går igenom kommer Årjängs kommun netto att få c:a 10 miljoner mer i intäkter. Kommunen ska ha en ”god ekonomisk hushållning” vilket innebär att vi ska ha 2% i överskott av våra skatteintäkter. Det motsvarar c:a 10 miljoner per år i plusresultat. Dessutom har vi sedan tidigare en pensionsskuld på drygt 200 miljoner som vi måste göra avsättningar för och kommande investeringsbehov på låg och mellanstadiskolorna i tätorterna. 

Redaktör: Christer, webmaster@arjang.nu
Webbplatsen ligger i Framkant och drivs av SpaceLoops CMS v.3.5.4