Start
Nyheter Nyheter Insändare Debatt/insändare Kalender Företagsbloggar Blogglänkar Länkakatalog RSS

Livscykler

Livscykler.
Allt går så mycket fortare, produkter och tjänsters livscykler blir kortare.
Datorkraftens utveckling har gått blixtsnabbt under de senaste decennierna och tillverkning och produktion blivit allt mer effektiv och rationell. Samtidigt förväntas utvecklingen gå snabbare och snabbare. Köper man en bil, så kräver kunden en massa förändring av både design och funktion inför varje ny årsmodell. Jag tar bilen som exempel, det är lätt att förstå, men det samma händer i alla branscher.

Alla strävar efter att sälja volymer för att ha resurser att hänga med i konkurrens och utvecklingen.
Investeringar i maskiner och utrustning måste ske allt snabbare, med allt kortare avskrivningstid, då utrustningen effektiviseras för varje år.
Vi har också fått konkurrens från andra länder, där arbetskraften är låg och arbetsintensiva arbeten försvinner till låglöneländer.

För att vi ska kunna hävda oss måste vi vara i topp inom alla grenar, utveckling, produktion, logistik och marknadsföring. Produkter och tjänster måste ligga på en hög nivå.Vi måste köpa in till rätt kvalité och pris, vi måste hålla ner lagernivåer för att utnyttja kapitalet så effektivt som möjligt.

Jag kan jämföra med en produkt som jag har följt genom en resa från mitten på åttiotalet fram till nutid.
Produkten har gjort en resa, där den första maskinen var ritad på planka (ritbräda), nu är allt ritat i 3 D och plankan finns inte längre.
Förr svetsades och svarvades det mesta manuellt, idag är det svetsrobotar, CNC maskiner och robotceller som gäller.

Utvecklingskostnader ökar, vilket ställer stora krav på analyser och tidsplaner.

Internet och IT har förändrat marknadsföring och försäljning och försäljningsstrukturer förändras ständigt.

Datorn har utvecklat Logistik, inköp, planering och administration något enormt under dessa år.
För att hänga med i utvecklingen krävs det idag stora krav och kunskaper.

JärnHästen, som föddes 1983 och fortfarande tillverkas har varit med om denna resa.
De första åren gick volymen stadigt uppåt, vi hade funnit en bra marknadsorganisation, produkten förbättrades, mycket efter kraven från kunder med även planerade förbättringar för att göra produkten mer hållbar, bredda användningsområden osv.
Många pratade då om produktens livscykel, den är på topp om något år och sedan går det nerför och snart är produkten för gammal, volymen minskar och snart måste en ny version ersätta den gamla.


På 1980-talet kunde maskinen säljas i flera år utan förändringar. Idag krävs några nyheter för varje år. Volymen är inte så stor så det finns inget intresse från Asien att kopiera produkten. JärnHästen är en typisk nisch produkt. Inte så stor volym, inte så många konkurrenter och därmed inte så priskänslig. Däremot är det viktigt att maskinen moderniserasoch utvecklas för att möta dagens krav. Maskinen kan användas för allt typ av mindre transporter i svår terräng, där den har unika egenskaper, vilket göt att man aldrig riktigt vet vilka kundgrupper missar vi? Den används för anpassat skogsbruk och för att transportera ut älg under älgjakten, det vet vi. Vi hade däremot ingen aning om att den även kunde användas för att transportera öl i Alperna, eller köra ut paranötter i Amazonasdjungeln i Bolivia, användas för oljesanering, för att transportera fläktar för att suga ut rök i tunnlar.
Det finns fortfarande massor av användningsområden där maskinen är den mest lämpliga beroende på de unika egenskaper vi har hållit fast vid hela tiden och som har varit en ledstjärna genom hela utvecklingsprocessen. Vi har varit noga med att behålla dessa egenskaper genom alla år. Detta tror jag också är en anledning att produkten finns kvar som en intressant produkt för många.
Volymen har varit ganska stabil genom åren med små upp och nergångar i volymen som i stort sett följer konjunkturcyklerna.

Helt plötsligt så finner någon att maskinen är intressant och skulle passa perfekt för en arbetsuppgift, vilket skedde i slutet på 2010, alltså efter 27 år tillverkning.
Helt plötsligt så exporterar vi JärnHästen till Asien, där den används för att köra ut oljefrukter ur plantager fram till vägar där de kan hämtas med större fordon.

Vad var det de eftersökte? En maskin med lågt marktryck, bandgående, klarar att gå i vattensjuk och svår terräng, klarade laster på minst 500 kilo, enkel att använda. Just de viktiga egenskaper vi har hållit fast vid.
Tidscykeln har också betydelse. För tio år sedan var inte JärnHästen aktuell, utan först när den manuella arbetskraften blir dyrare och svår att få att arbeta i Oljepalmsplantager som det här är fråga om. Mycket arbetskraft importeras från Indonesien och lönerna ökar. Helt plötsligt lönar det sig att använda JärnHästen istället för att för hand bära ut frukterna.

Efter en provorder, där maskinen testades vilket medförde mycket kundkontakter, resor, där en viss kundanpassning krävdesför kundens krav. Här ser man vikten av lyhördhet för kulturella skillnader, vad är viktigt för kunden? Det kan vara saker som vi inte alls anser är viktigt, men för vår kund kan det vara avgörande för en affär.
Detta resulterade i en första större order. Inte nog med det finns en otrolig potential för oändligt många fler maskiner.
Problemet som nu kan uppstå är att volymen kan vara så intressant att vi kan få konkurrens från något Asiatisk land.
Här har vi även där ett försprång, det är vår erfarenhet, kunskap och att vi hela tiden ligger ett steg före i utvecklingen.
På tal om livscykler, det behöver inte alltid vara nya produkter, man kan även vårda och utveckla befintliga produkter och anpassa dem för dagens behov. Vill man bredda sortimentet inom samma nisch handlar det förstås om något annat.

För Nordmarkens Näringsliv,

Örjan Gustafsson

24 november 2011


Skriv kommentar

Lean=Samsyn

Lean, vad är det? Alla pratade om Lean och frågade om vi hade Lean produktion. Jag började känna lite obehag men var samtidigt nyfiken på vad alla andra gjorde som inte vi gjorde.

Om man slår upp Lean i ett lexikon får man förslaget ”mager” eller ”snål”.

Det blev med tiden ganska stressande att ständigt få frågan från ägare och chefer om vi hade Lean produktion. Året var 2007 och räddningen kom från IUC i Arvika. Vi fick frågan om att gå med i ett nätverk som skulle jobba med Lean eller som de kallade det ”Effektiva arbetsplatser”.
Arbetet kom igång, vad skönt, äntligen kunde jag säga att vi jobbade med Lean.

En konsult började jobba med oss och vi drog igång det man kallar för 5 S (Städa, Sortera, Standardisera, Strukturera och Skapa vana).
Vi kunde ganska snart se stora förändringar. Men vad var det som drev förändringen? Nyhetens behag, konsulten eller vad var det? Hur som helst, allt kändes bättre.

Veckorna gick och det blev vardag igen men nu gick det helt plötsligt inte lika lätt som i början. Vad var min roll som chef? Skulle vi städa ännu mer och varför? Många funderingar och diskussioner med kollegor som hunnit längre på resan resulterade i att jag såg två viktiga ingredienser i Leanarbetet; standardiserat arbete och mål.

Nu började jag förstå. Allt var sunt förnuft och bygde på tydliga mål och standardiserat arbete. Alla metoder som 5 S, ”S.M.E.D”, ledarutbildningar, pulsmöten osv är ju bara verktyg för att nå målen.

Viktigast för en Lean verksamhet är enligt mig att skapa samsyn om vilka mål och prioriteringar vi har. Sedan kan man ta hjälp av alla verktyg som finns för att på ett standardiserat sätt jobba vidare.

Även om vi bara börjat resan så känns det nu riktigt bra och oj vad mycket avvikelser som dyker upp när man istället för att fråga efter lösningen frågar vad som var bristen i den standard vi har kring arbetet som förorsakade avvikelsen.
Styr inte på verktygen utan på målen och ifrågasätt standarden när något går snett.

Ett stort tack till IUC.

Ola Svensson
Hanza Precision

4 november 2011


Skriv kommentar

Finns det fler företag som är intresserade av det som Ola skriver om så ska ni veta att IUC Wermland just nu håller på att starta upp en ny omgång av leanprojektet. Kontakta bo.warg@iucwermland.se, tel 0706816275.

Postat av Bosse Warg, IUC Wermland den 4 november 2011

Fartfullt nätverk

Vi pratar ofta om hur bra det är med samarbete och nätverk, så ofta att
det ibland kan upplevas som en kliché. Men så fort det händer; blir i alla
fall jag påmind om vilken kraft det finns bland människor som vill samma
sak, men som har olika erfarenhet och kompetenser att bidra med.
Tidigare i vår tog Årjängstravet och representanter för STC och ATG
kontakt med kommunen och kommunalrådet för att i bästa välmening komma med
råd om vår stortravshelg med V75. Den helg som lockar besökare från när
och fjärran och fyller alla bäddar i kommunen. Den helgen är inget vi kan
ta för givet, det står en rad travbanor i kö som också vill ha en V75
tävling mitt i juli, med allt den drar med sig. STC och ATG:s budskap var
att det behöver hända mer, det räcker inte med aktiviteter bara en dag och
det måste kännas som en folkfest långt utanför travbanan. Travet själva
tog ett krafttag och med hjälp av fantastiska sponsorer lyckades de höja
prissumman i Årjängs stora sprinterlopp med 200 000 kr och Katarina
Johannesson tog kontakt med Årjängs motorklubb, som nappade direkt.
De gjorde torsdagen till en motorsportdag och arrangerade rally i
mâtensbacken. Tillsammans blev det på väldigt kort tid en hästkraftshelg
som visade upp en fantastisk organisationsförmåga, stort engagemang och
inte minst en smittande glädje av att hitta på något tillsammans.
Travskolan arrangerade en femkamp på nya torget mellan proffs, amatörer,
lärlingar och montéryttare. En krögare flyttade ut sin servering till
Claras torg och det var musikunderhållning i dagarna tre och både invånare
och besökare tog chansen att träffas, det var trångt och trevligt.
Dessutom fick vi in en mängd jobberbjudande och fantastiska hus och
tomtmöjligheter som vi samlade på ett usb-minne och delade ut till ett
30-tal utomsocknes för att om möjligt locka ”hem” dem.
Själv har jag alltid varit förtjust i de fyrbenta hästkrafterna, på
torsdagen blev jag enormt imponerad av vad som kan hända när man stoppar
över 300 hästkrafter i en bil och har förmågan av att hålla den på vägen;)
Men det som imponerat mest är alla människor som bara var med och löste
alla hinder på vägen till själva arrangemanget och alla som direkt kommit
med förbättringsidéer inför nästa år – för jag har inte pratat med någon
som inte vill göra om och göra mer och göra bättre. Det här tror och
hoppas jag var starten för en ny, häftig hästkraftshelgstradition och
samarbete när det är som allra roligast.

För Nordmarkens Näringsliv
Marita Närtell, näringslivsutvecklare i Årjängs kommun.

2 september 2011


Skriv kommentar

Det lilla betyder allt!

Så var det min tur igen!
Vi som sitter i styrelsen för Nordmarkens Näringsliv har i samverkan med arjang.nu en ambition att ha en levande näringslivsblogg igång med lite olika tankar och funderingar från oss som på olika sätt vill att vi ska ha ett aktivt företagsklimat i Årjäng. Så nu har turen kommit till mig igen. Vad skriver man om? Jag har funderat länge och ofta är det ju att man skriver om något som ligger en själv varmt om hjärtat så här kommer mitt bidrag till juni månads blogginlägg.

Det lilla betyder allt!
Ett genomgående drag hos många företagare jag mött är att de varit måna om detaljer. Det är sällan de stora frågorna som irriterar en kund, brukar de säga, det är att kunden ska känna sig välkommen. Alltifrån att det är rent och snyggt, till design, att någon märker att jag är där. Att jag blir lyssnad till och blir förstådd. Detta tror jag gäller alla branscher, stora som små företag. Det gäller även den offentliga sektorn. Vem är då kunden? Ja i min värld är vi alla kunder till varandra på något sätt. Har jag arbetskamrater, är jag med i en förening osv. Det jag är ute efter är att vi ska se varandra och ha en välkomnande attityd mot våra medmänniskor även om vi inte möts i en direkt affärsförbindelse. För någonstans förknippar personer dig med var du jobbar, i vilken förening du är med i och så vidare.

Varumärke
Det pratas ju mycket om varumärke idag. Varför blir vissa varumärken starkare än andra? Vad är det som gör att vi väljer att handla på vissa ställen och inte på andra. Vad associerar ni till när vi säger IKEA till exempel eller H & M?
Jag gick nyss en utbildning genom Handelskammaren i Värmland om just varumärke. Vi fick oss till dels att en varumärkes strategi nästan är viktigare än en affärsplan. Vi fick börja med att ställa oss frågorna:
Vem är du?
Vad gör du?
Varför spelar det någon roll?
Så började jag fundera på våra duktiga företagare i Årjäng som satt ett starkt varumärke. För att bara nämna några få som direkt i skrivande stund ramlar ner i huvudet; Abeco, Stuket, arjang.nu, Adeventus, Bison, Aztek, Sportringen... ja, jag kan nog hålla på hur länge som helst. Vilka är dom, vad gör dom, vad spelar det för roll att de finns? Visst är det viktigt med ett allsidigt och aktivt företagande och företagsklimat i vår kommun. Att vi som driver företag är rädda om vårt varumärke och vårt värdskap mot kunden. Att kunden är rädd om oss också, varför åka till Karlstad och köpa en TV när vi kan köpa den hos Julia på Expert i Årjäng?

Inspirera varandra
Jag blev så inspirerad i morse när jag gick förbi lila huset och Jolins nya affär. En ung tjej som vågar satsa här i Årjäng, på Storgatan. Jag tror vi alla vill önska henne så mycket lycka till. Vi önskar att fler skulle våga. Jag vet att det är många som går och bär på drömmar. Vi kanske inom Nordmarkens Näringsliv eller Clrarorna skulle ha en ”drömkväll”? Vad vill vi ha i Årjäng och hur kan vi få det? Stötta de som drömmer, som kanske är beredda att satsa. Allt börjar ju med en dröm sägs det, en vision som blir till mål, delmål och aktiviteter för att förverkliga sin dröm... Vad är nästa steg vi kan ta? Ni får gärna tipsa oss i våra föreningar; Nordmarkens Näringsliv och Clarornas kvinnliga affärsnätverk.

Ha en skön vår!
Varma hälsningar
Gunilla Andersson
Awilja Management
Ordförande i Clarorna och
Vice Ordförande i Nordmarkens Näringsliv

22 juni 2011


Skriv kommentar

EkoVäst Invest AB - ny riskkapitalsatsning i Värmland


Tillgången till riskkapital är oerhört viktigt för att kunna få till stånd tillväxt för alla företag och utgör i många fall en nödvändig ingrediens för att investeringar och utvecklingsinsatser ska komma till stånd. Det finns idag ett stort antal aktörer på riskkapitalmarknaden, men de flesta av dem har sitt fokus på de största städerna och bristen på riskkapital är idag hämmande på tillväxten hos ett antal företag i Värmland.

Under det senaste året har det förts en diskussion om att bilda ett riskkapitalbolag i Värmland. Orsaken är att vi i flera fall kunnat se att det saknas sådant kapital för såväl nyetableringar som expansion och generationsskiften.
Tidigare har vi haft Eu-projektet - Vestra Partnerinvest – som under en treårsperiod kunde investera i olika småföretag. Detta var ett bra redskap.

Vid diskussioner mellan företrädare för banker, försäkringsbolag, privata investerare, andra riskkapitalbolag och kommuner under 2010 kunde jag konstatera att alla hade en likartad syn och att bristen på riskkapital var hämmande för tillväxten i Värmland. Bristen kan också ses som en affärsmöjlighet om att få till stånd en professionell riskkapitalsatsning.

Tidigt i processen kontaktades EkoNord i Jämtland, där man med liknade tankar hade startat ett riskkapitalbolag med över 100 miljoner i investeringskapital. Med Per Åsling från Trångsviken i spetsen hade man lyckats samla ett antal professionella aktörer som bistår med både kapital och kompetens.

Efter att ha samlat några tänkbara intressenter för en förutsättningslös diskussion om en liknande satsning i Värmland kan vi se att Riskkapitalbolaget EkoVäst Invest AB har bildats. Detta skedde i Karlstad den 20 april 2011 med Landshövding Eva Eriksson som ordförande. Ägarna till detta bolag är Sjätte Ap-fonden, Westra Vermlands Sparbank, Fryksdalens Sparbank, Länsförsäkringar i Värmland, Konsum Värmland, Ahlmarkskoncernen och Arvika kommun som tillsammans i ett första steg har gått in med 75 miljoner.
Samtaliga ägare har tillsatt en styrelseplats.

Affärsidén ska vara ett avkastningsdrivet investmentbolag som investerar i små- och medelstora företag i Värmland, som befinner sig i expansionsfas. Investeringsobjekten skall ha en bevisad marknadspotential.

I Ekoväst kombineras ägarnas breda företagserfarenhet och en unik lokal kunskap med en professionell investeringsprocess för att åstadkomma ett bra resultat. Ekoväst ska vara en aktiv ägare, som tillför kapital, kompetens och nätverk till företag, står för god etik, tar ett aktivt milöansvar och som drivs av seriösa aktörer.

Genom bolagets befintliga nätverk har vi möjlighet att i tidiga stadier identifiera möjliga expansionssatsningar. De företag som bolaget satsar på erhåller kapital, kompetens och nätverk för att åstadkomma en god avkastning på investerat kapital. Tidshorisonten för investeringarna är att exit ska ske inom en konjunkturcykel, ca 5 – 9 år.

Genom bildandet av EkoVäst Invest AB har Värmländskt näringsliv tillförts ett bra verktyg som framförallt kan bistå de små- och medelstora företagen i vår region.

Kjell Ericsson 

1 maj 2011


Skriv kommentar

Mycket bra. Värmland behöver detta.

Bra jobbat

Postat av Tony Svensson den 17 juli 2011

Kan man bli för gammal för en iPad?

Jag har under många år använt datorer både bärbara och fasta, telefoner och massvis med tekniska lösningar. Jag har också lagt ned oproportionerligt mycket tid på att läsa manualer och tekniska beskrivningar – det har alltid varit kul och inte minsta betungande. När jag sen behärskat tekniken har jag känt mig oerhört nöjd.
Den senaste tiden har dock en viss tekniktrötthet börjat infinna sig som jag upplever som mycket störande. Tålamodet att läsa manualerna har minskat, jag har avsagt mig alla e-fakturor, jag sparar mer papper i pärm än tidigare mm.
Får några veckor sen passade jag dock på att skaffa mig en surfplatta, en iPad och gjorde som jag varit van, startade upp och provade, läste manualer, testade och så vidare.
Till en början var jag mäkta imponerad men ju mer jag ville göra med den desto mer anade jag att något inte stod rätt till. T ex saknas möjlighet att stänga av ett program – det finns inget kryss att klicka på som man är van från andra datorer och program.
Det var efter en del sökande på internet på olika forum som jag insåg att jag måhända blivit för gammal, att jag inte som ett barn till fullo anpassar mig till situationen. På frågan om varför det inte går att stänga av ett program utan bara låta det ligga i bakgrunden blev svaret från en betydligt yngre användare på nätet; ”varför skall du stänga av programmet – iPad’en stänger av dessa själv när minnet tar slut – inget du behöver tänka på. Under tiden har ju dem mycket snabbare tillgängliga än om du stängt av dem”.
Efter några sekunders irritation insåg jag att svaret egentligen var helt logiskt och fullständigt naturligt om man inte fastnar i gamla vanor och konventioner.
Efter denna händelse har jag vinnlagt mig om att släppa lite av hur det har varit och mer öppet omfamna nya lösningar och känner omedelbart att detta fungerar bättre.
Jag kan heller inte låta bli att tänka på andra situationer i företagandets vardag där man lätt fastnar i tekniska resonemang om vad inte kan göras och hur mycket mer kreativa resultat skulle nås om man ägnade mer kraft åt målet än vägen.
Allt nytt är inte bra men man blir aldrig för gammal för en iPad om man väljer att koncentrera sig på vad som skall göras och inte på hur.

Skrivet på min iPad för Nordmarkens Näringsliv

Mikael Swartz

4 april 2011


Skriv kommentar

Några tankar kring gränser?

Försommaren 1945 invaderades gränsbutikerna i Sverige av norrmän.

Butikerna ”tömdes på varor gång på gång” sades det. Då var orsaken en bristsituation i Norge efter kriget och ockupationen.

 

Många minns fortfarande ”margarinresorna” till Norge under 60-70-talet. Svenskarna drog in i Norge och handlade margarin, socker och mjöl. Då var det gyllene tider för de norska gränshandlarna, med butiksetableringar vid gränsstationerna. 

 

Samma var förhållandet vad gäller Danmark. Färjerederierna levde under några årtionden gott på all köpglada svenskar som tömde de danska butikerna på kött och charkuterier. 

Nu är det i stort sett bara alkoholen som är billigare i Danmark. Ock ännu billigare i Tyskland.

 

Gränser ger alltid upphov till handel, och ekonomisk aktivitet, så är det över hela världen. 

 

Visst finns det orsaker att söka i regleringar, i moms och andra skatter vad gäller prisskillnader länder emellan. 

 

Vad gäller Norge är det nog så att så länge oljan flödar och skapar någon slags ”turboekonomi”, lär nog gränshandeln mot Sverige hålla i sig. 

 

Gränshandeln mot Norge omsätter mer än 10 miljarder per år. En nästan ofattbar summa. 

 

Enbart gränshandels försäljning av kött och chark uppskattas till mer än 30.000 ton. Det skall jämföras med den reguljära exporten till Norge som ligger kring 5.000 ton. Gränshandeln med kött är alltså mångdubbelt större än exporten!

 

Strömstad är Nordens Las Vegas skrev Aftenposten för några år sedan. Nej, det har inte med spel att göra. Det var Turismens Utredningsinstitut som hade jämfört hur mycket pengar det strömmar in per invånare i Strömstad jämfört med Las Vegas. Båda kända för att en stor del av omsättningen kommer utifrån. I Las Vegas rörde det sig om 82.000 kronor per invånare och i Strömstad om 390.000 kronor. Detta gör Strömstad till en av de mest turistintensiva städerna i världen, enligt samma institut. 

 

Olav Thon har satsat 350 miljoner i köpcentret på 28.000 kvadratmeter i Charlottenberg. Lika mycket satsade han i Töcksfors tidigare och än mer har han investerat i Nordby i Strömstad. Thons båda Värmlandscentra har seglat upp bland de större jobbskaparna och arbetsplatserna i Västvärmland.


7 december 2010


Skriv kommentar

En företagare blir väl aldrig sjuk - eller?

Nej, det låter osannolikt, åtminstone i min värld. Vi är ju vana att köra ganska hårt, ha många bollar i luften och ha koll på det mesta som rör företaget. Det var därför med stor förvåning jag i vintras noterade att en särdeles envis bakterie vässat klorna. Med en riktigt präktig infektion vandrade jag till vårdcentralen. Man må klaga på landstinget, läkare och vården i allmänhet men på vårdcentralen i Årjäng träffade jag Theodora Hreinsdottir, en mycket kompetent läkare som omgående fattade rätt beslut om kompletterande undersökningar.

Efter dessa ställdes diagnos och tid för operation bokades. Tiden på Arvika sjukhus blev en ny erfarenhet, jag kunde inifrån följa arbetet på kirurgavdelningen och blev mycket imponerad. Här jobbades det intensivt i ett mycket högt tempo. Trots stress, överbeläggning och bitvis långa arbetspass präglades hela verksamheten av kvalitet. Nyttigt att uppleva, jag hoppas att även våra politiker som fattar beslut rörande vården besöker arbetsplatser för att med egna ögon se hur verksamheten fungerar. Det skulle sannolikt nyansera debatten som så ofta handlar om besparingar. På personalsidan är jag övertygad om att neddragningarna nu börjar närma sig en kritisk nivå.

Nåväl, det var inte mina personliga strapatser som jag i första hand ville förmedla utan det faktum att man faktiskt kan bli sjuk, själv var jag borta från jobbet ett par månader. Det aktualiserar frågan om försäkringsskydd. Vad händer om du råkar ut för en olycka eller sjukdom under en längre tid? Prata med ditt försäkringsbolag, viktigast är naturligtvis att se över basskyddet som olycksfall, liv och pension. En sjukvårdsförsförsäkring som gör att man får snabb vård kan i många fall vara värdefull. Som tillägg till företagsförsäkringen kan man dessutom få ett skydd som hjälper till med företagets fasta kostnader som hyra eller leasingbil.
Fundera gärna lite runt detta, men jag hoppas att du inte behöver utnyttja försäkringsskyddet.

Conny Gunnarsson
medlem i Nordmarkens Näringsliv

6 september 2010


Skriv kommentar

Att ta steget och bli företagare - nätverkens betydelse

Att ta steget och bli företagare är ofta en lång process som startar med någon form av personligt entreprenörskap. Skälen till varför jag startar ett företag kan se väldigt olika ut. För egen del vågade eller hade jag modet att kliva av en ”trygg” anställning 2005, samma år som jag fyllde 50 år. Det var nog det modigaste jag gjort i hela mitt liv utifrån mitt utgångsläge och den jag är att överhuvudtaget våga ta klivet till att skapa den verklighet och framtid jag ville ha. I min roll som coach träffar jag många människor som går och funderar över sitt yrkesliv, bär på drömmar, vill förändra och funderar på hur man gör. Allt börjar ju med att man måste vilja göra något eget väldigt mycket, vara beredd på att det är ett hårt jobb, vara klar över ekonomi, ha tänkt igenom sin affärsidé och ha en affärsplan. Sen finns det mycket hjälp att få i sin affärsutvecklingsprocess. Men att driva företag är bara så roligt!

Att det är så roligt för min del beror mycket på att jag dels i mitt jobb träffar jättemycket olika människor som på olika sätt berikar mig. Sen har jag medvetet valt att satsa på att vara med i våra nätverk, Clarornas kvinnliga affärsnätverk och Nordmarkens Näringsliv. Dessa nätverk som gör så mycket för oss företagare i Årjängs kommun. Genom att vara med här får jag som företagare väldigt viktiga kontakter, nätverk, kan lära av andra, lätt att hitta en mentor, tillgång till olika utbildningar och frukostmöten som exempel. Inte bara det vi ordnar själva, utan i och med att man är med i en förening så får man tillgång till andra föreningar och offentliga aktörers utbud av kurser mm

Som föreningar har vi ett nära samarbete med kommunen där vi kan ta ett gemensamt ansvar på ett annat sätt för vår framtid här i Årjäng. Som Lennart skrev i bloggen tidigare så har vi alla ett ansvar för vårt Årjäng. En del blir bra och en del blir mindre bra. Sen får vi se vad kan vi göra av det som vi har, även det som kanske inte alltid blev så bra. Hur kan vi då göra det bästa av det vi har, vad är nästa steg vi behöver ta.

Clarornas kvinnliga affärsnätverk har många nästa steg vi skall ta. Bland annat så hoppas vi kunna få till en Clara – butik en genuin presentaffär med alster från många fina företagare. Vi har sökt hos kommunen om att få hyra det röda huset på torget i sommar för att testa vår ide` och samtidigt ha lite servering. Vi har fått ett positivt besked så nu får vi jobba hårt för att få våra planer i hamn. Lena Björfelt som är en av våra eldsjälar i föreningen har lagt ner ett bra förarbete. Så för oss i Clarorna är detta ett av de mål vi har för att hjälpa till att göra vårt centrum mer levande!

Gunilla Anderson

Ordförande i Clarornas

Vice ordförande i Nordmarkens Näringsliv 

11 juni 2010


Skriv kommentar


Dela med andra!