Start
Nyheter Nyheter Insändare Debatt/insändare Kalender Företagsbloggar Blogglänkar Länkakatalog RSS

IDROTTSBRAGD 10/10 -40

 

”Norska bilar!” utropade en (mycket) yngre släkting, när jag tog fram den här bilden. Förbryllad sporde jag hur hen kunde veta det. ”Fel sida, ju!” Släktingen hade väl sett fordon som parkerats mot färdriktningen utanför Systemet och tog för givet att alla sådana hörde hemma i vårt broderland.

Jag fick förklara att bilarna stod på rätt sida, för bilden togs före högertrafikens införande för 50 år sedan. Den knäpptes nämligen den 13 april 1940 av NWTs lokalredaktör Fritz Arenö. Jag minns inte om jag publicerat den tidigare, men det har jag antagligen gjort. Skit samma! Det är i alla fall bilar som efter Hitlers invasion passerat gränsen och hamnat i Bôtten. Raden är lång: Ända här från Anna-Kajsas fastighet (bak ryggen på Fritz) och bortom Årjängs Elektriska Kvarn, halvvägs till Backa gård i bakgrunden. Inte mycken bebyggelse fanns i detta område vid denna tid: Kihlströms funkishus framför kvarnen, Anna-Lisas röda hus ovanför Liljegrens nybygge, Söggårn och (vitmålade) Östiga plus Sann längst upp mot skogen. Här närmast till vänster skymtar Fordens och Pipelins hus.

I många år har jag grubblat över hur bilar, och marscherande soldater, kunde komma norrifrån. Naturligare hade väl varit via Riks-9an genom Tvärdalen och Huken? Hade de gjort det hade de aldrig passerat Bôtten. Ingen har kunnat ge mig svaret på den gåtan. Jag vet inte ens om militärhistorisk forskning pågår. Inte kom de väl från Arvika? Kan de möjligen ha dirigerats över Partebackane till Långelanda f v b söderut? Varför i så fall? Och var hamnade alla dessa bilar? I våra dagar skulle säkert nån vaken entreprenör ha privatiserat dom och gjort sig miljoner, men vad skedde 1940? Då fanns ju inte Bert Karlsson.

Att bilden överhuvudtaget hamnade på bordet just idag beror på minnet av en idrottsbragd som jag tror annars skulle ha riskerat att falla i glömska. Den 10 oktober 1940 avverkade farsan och jag Riksmarschens stipulerade mil från Årjängs torg till Glada Hörne´ längst norr i Tvärdalen t&r. Vi noterade den relativt goda tiden 1 timme, 5 minuter. Bertil Ford och bror min Göran, 9, behövde bara 58 minuter, men de halvsprang, vilket upprörde mig i mitt innersta. Marsch betydde gångmarsch i mitt lutheranska synonymlexikon. Själva Riksmarschen var en landskamp mot Finland, som finnarna vann mycket överlägset. Hyvä Suomi!

Av idrottsliknande prestationer från farsans sida var detta den enda jag kan erinra mig. Jo, en till! Utanför Faktorns brygga testade han att paddla kajak en söndagsförmiddag på 20-talet. Slog runt och fastnade under flytetyget. Olle Svanqvist dök i och fick upp paddlaren. Utan den räddningsinsatsen hade det aldrig blivit nån riksmarsch vare sig för mig eller farsan den 10 oktober 1940.

10 oktober 2017

Skriv kommentar

Det finns en motsvarande bild från Tvärdalen av svenska soldater som marscherar mot Töcksfors, fotograf Hugo Hassel i Värmland förr och nu 1990 s. 64. Datum här är 16 april. Min gissning är att norrmännen kom riksnian. Det finns dokumenterat hur torget i Årjäng var överfyllt av norska militärfordon och norska soldater. Det gällde ju att få undan allt detta innan de svenska trupperna gjorde sin entré som gjordes 15-16 april. Då var det ju lämpligt att häva iväg alla norska fordon nånstans där de inte var i vägen. Och det blev vägen ner mot Bôtten. Delar av beredskapshistorien i Nordmarken har jag använt i de historieböcker för åk 7-9 som jag medarbetat i (Gleerups förlag). Bl a om hingsten Bejar som gjorde att Västvärmlands hästägareförening fick 13 000 kronor från Adolf Hitler. Men det är en annan historia.

Postat av Erik Nilsson den 10 oktober 2017
Dela med andra!