Café Broms
Reportage
Traditionella gymnasier
Traditionella gymnasier, som vi är vana vid, kan delvis ha spelat ut sin roll på små orter som Årjäng. Man kan behöva tänka helt nytt för att anpassa sig till de nya möjligheter som ungdomar har idag att välja gymnasieutbildning och till de möjligheter som it ger. För det är inte valfriheten i sig det är fel på, den vill nog både ungdomar, föräldrar och näringsliv behålla.
Det är inte staten eller kommunen som ska skriva de unga på näsan var de ska läsa, vilken utbildning de ska välja, vilken linje de ska gå, om de ska gå i en kommunal eller privat skola.
Till höstens gymnasielinjer i vår lilla kommun var det bara c:a 10 av 120 elever som valde att stanna kvar och gå på gymnasiet på hemorten. Några av dem valde samhällslinjen och resten praktisk linje. Det har inte gått att locka fler, trots att man i flera år verkligen har försökt genom att leja marknadsförare, informera i högstadierna på orten osv. Med så få elever blir det svårt att hålla god kvalitet på utbildningen.
Det är exempelvis inte lätt att rekrytera behöriga lärare till ÅGY (Årjängs gymnasieskola) när det bara finns några enstaka timmar i varje ämne att erbjuda, det blir få heltider och osäkra anställningar. Det är inte heller så inspirerande för eleverna att gå på en skola med så få kamrater. Gymnasieåldern borde ju få vara en tid i livet när det finns ett utbud av umgänge i samma ålder. Och jag skulle gissa att det är det som får de flesta att söka sig till andra orter, där man har chansen att få kompisar med liknande intressen. Det blir också svårt att försvara ur ekonomisk synvinkel att driva ett gymnasium på lång sikt med enstaka elever i varje klass. Det äter för mycket av resurserna som är avsatta för utbildning i kommunen. Vi som jobbar i skolans värld minns alla gånger vi fått köpstopp i oktober månad för att ÅGY har spräckt budgeten.
I Värmland räknar man idag med att gymnasieskolorna, i sin iver att försöka behålla de egna eleverna och locka till sig andra kommuners, har en överetablering på 50 %. Det betyder att många platser som man planerat för, som man har lokaler till och som man har anställt lärare till, står tomma när läsåret börjar.
Planerna för ett Lärcenter på Kyrkerud i Årjäng är spännande tycker jag. Det är exempel på nytänk som behövs för att kunna erbjuda ortens ungdomar och vuxna bra utbildning om de vill stanna kvar hemma och studera. Genom att kombinera vuxenutbildning med yrkesutbildning, distansutbildning, universitetsutbildningar och göra det i samarbete med fler kommuner så kan man utnyttja modern teknik och erbjuda många typer av utbildningar, även på en liten ort som Årjäng.
Inga Magnusson
Läs vidare ...
Bevara och utveckla kommunala Ågy gymnasiet det är min klara inställning! i mina öron låter detta ut som åter ett inte genomtänkt beslut!Denna fina skola är helt klart värd att satsa på.Och många är mycket upprörda över detta beslut från alliansen,vi får se i valet om de anser att detta är ett förnuftigt tänkande.Jag vet många som däremot kommer flytta i från kommunen om detta läggs ned.
Birgitta: Å nej, inte alla gånger! Det skriver jag inte heller. Vi har säkert haft köpstopp av andra skäl också. Men det var vanligt, åtminstone för några år sedan, att det blev köpstopp pga ÅGYs svårigheter att planera ekonomiskt för verksamheten. Men budgeterade naturligtvis för att ha rätt många elever, sen när sista antagningsomgångarna var klara och de som hade andra förstahandsval försvunnit så blev det ofta så att ÅGYs budget inte höll pga för få elever, och man tvingades betala ut mer i interkommunala ersättningar än man tänkt sig.
Tråkig läsning om ÅGY. Har vi verkligen spräckt budgeten alla gånger det har blivit köpstopp? Den information jag har fått stämmer inte med ditt uttalande!
Birgitta Edgren
Lärare på ÅGY