Nu står det helt klart vad som väntar inför nästa hösts val; alternativet står mellan att fortsätta på den arbetslinje som den moderatledda alliansen påbörjade 2006 eller att återgå till en misslyckad bidragslinje som gjorde vårt land svagare och fattigare under tolv år. I dagarna har nämligen socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet presenterat sina alternativa skuggbudgetförslag - något gemensamt lyckades man inte heller denna gång åstadkomma - och det blir närmast en tävling i utgiftsökningar och höjda skatter mellan de tre oppositionspartierna. Vänstern är mest extrem och vill höja skatterna med 55 miljarder kronor medan socialdemokraterna med Mona Sahlin i spetsen nu enbart säger nej till det fjärde steget i jobbavdraget samtidigt som man tycks ha pengar i miljardklassen till såväl kommunsatsningar som en höjning av A-kassan. Hur detta skall betalas har oppositionen förmodligen inte en susning om men Sahlin känner väl tillsammans med miljöpartiet och vänstern att de har kontakt med en magisk sedelpress eller att pengarna som skall finansiera alla vidlyftiga satsningar kommer ifrån himlen. Genom att socialdemokraterna accepterat de tre första stegen i jobbavdraget har de nämligen rimligen inte heller utrymme för några massiva satsningar, så hur skall detta kunna finansieras utan en kraftig skattechock som slår mot vanliga löntagare med små och medelstora inkomster- Hur skall det kunna skapas fler arbeten genom att man hårdare beskattar arbete? Man kan använda skatt som ett styrinstrument inom vissa områden; höjd skatt på alkohol leder exempelvis till att människor dricker mindre och höjd skatt på tobak leder till att färre röker. Men höjd skatt på arbete leder på samma vis till att allt färre människor arbetar! Incitamenten att arbeta minskar med oppositionens alternativ, marginalerna i vardagen krymper för de människor som i dag tjänar minst samtidigt som oppositionens budgetar ytterligare skulle cementera ett utanförskap genom att höja ersättningar och bidrag för de människor som redan i dag står utanför arbetsmarknaden. För att minska arbetslösheten lär det knappast heller gynna unga människor genom att det blir dyrare att anställa ungdomar via höjda socialavgifter. Trösklarna in för den som är längst ifrån att i dag få ett arbete blir därmed allt längre. Högre skatter leder inte till någon ökad rättvisa, vilket är vänsterns paroll, utan till att jobben blir färre och klyftorna mellan människor i samhället större. Det samlade alternativet som oppositionen lagt fram är en återgång till en förkastad och förlegad vänstervriden politisk linje.
Skriv kommentar
Morsan & Jag
Reportage